Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Novgorodska republikens uppväxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ärkebiskopen hälsades för sin kyrkliga värdighets skull
såsom Novgorods vladyka eller herre, och i själva
verket var hans inflytande ganska stort. Ofantliga
jordagods med underhavande åbor stodo till hans
förfogande, och i republikens här utgjorde hans
trupper en egen avdelning. Ehuru staten i viss mån
övervakade den kyrkliga domsrättens utövning, var
dock denna mycket vidsträckt, och ärkebiskopens
tjänstemän, sofianerna, såväl lekmän som klerker,
uppburo å hans vägnar betydliga sakören och
skatter i landsändarna och kunde även göra hans
ord gällande på själva Novgorods ting. De största
klostrens archimandriter ägde likaledes en
ställning, som kan jämföras med västerländska
kyrkofurstars.
Den utifrån tillkallade fursten var åter
egentligen republikens tjänare, och hans myndighet
begränsades noga genom högtidligen besvurna
fördragsurkunder. Han innehade blott en borg
utanför staden, varken han eller hans hovmän kunde
förvärva jordegendom inom Novgorods område, där
han ej heller fick anlägga privilegierade
kolonistsamhällen, och stundom förbjöds det honom till
och med att ens driva handel för egen räkning
annorlunda än genom novgorodska köpmän. Sin
domsrätt i Novgorod fick han endast utöva i
samråd med republikens posadnik, och ingen
novgorodsk medborgare kunde stämmas att svara inför
fursten i utlandet. Hövitsmän i landsändarna
utnämndes ävenledes av fursten blott i Novgorod
med posadnikens råd, och endast bland
novgorodska män. Allenast vissa statsinkomster tillföllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
