Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Novgorods handel och kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppstod redan i tolfte århundradet och såsom en
självständig dotterrepublik med flere underlydande
städer helt och hållet frigjorde sig från Novgorods
överhöghet.
Stora Novgorod var en hårdhänt herre, mot sina
egna barn såväl som mot underkuvade främlingar.
Liksom i antikens republiker var all statsmakt
samlad hos huvudstadens ting, där visserligen även
novgorodska medborgare från lydstäderna
(prigorody) ägde infinna sig, ehuru de för avståndens
skull sällan gitte nyttja denna rätt och, om de
kommo, voro nästan vissa att varda överröstade
av den larmande folkmassan vid Volchov. Från
Novgorod utkrävdes skatter och krigsfolk både i
kolonierna och i den omgivande landsbygden, som var
indelad i fem provinser eller »femtingar» (pjatiny),
antagligen motsvarande och lydande under var sin
av Novgorods fem »stadsändar» (kontsy). Varje
lydstad fick sin posadnik och även andra
ämbetsmän från Novgorod, dit likaledes varje undersåte
kunde stämmas inför rätta. I kyrkliga mål lydde
hela statens prästerskap och lekmän omedelbart
under ärkebiskopens och hans sofianer från
Novgorod. Denna stränga och avundsjuka regering
måste naturligtvis alstra missnöje bland allmogen
och framför allt i lydstäderna, som var för sig
strävade att ordna en egen självstyrelse efter
moderrepublikens föredöme.
Mäktigast bland dem alla var Pleskov (senare
Pskov) vid Peipussjön, som själv med talrika
lydstäder ofta nödgades på egen hand försvara
gränsen mot tyskarna eller med utlänningens tillhjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
