Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Det novgorodska statsskickets upplösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lägre borgerskapet, och de begagnade sitt politiska
inflytande för att öka sina rikedomar, som åter
mer och mer stärkte deras makt. När deras
ömsesidiga anspråk ej kunde förlikas, rasade striden
emellan deras anhängare på tinget. Men genom
inbördes enskilda avtal upprätthölls för längre eller
kortare tider det inre lugnet, och sådana avtal
voro möjliga i samma mån, som republikens
makttillväxt gav riklig lägenhet för stormannakravens
tillfredsställelse. För det aristokratiska statsskicket
var det således ett livsintresse att utbreda
Novgorods välde, men samma intresse bjöd tillika, att
styrelsens plikter så mycket som ske kunde skulle
omsättas i finansiella förmåner för de maktägande.
Ju mer republikens område utvidgades, dess lösare
blev alltså statens inre rättsliga sammanhang.
Ingen bestämmelse fanns om de högsta
ämbetsmännens tjänstetid, men ombytet påskyndades
genom nödvändigheten att låta så många som möjligt
komma i åtnjutande av de stora sakören och
skatteräntor, som med ämbetena voro förenade. Exempel
finnas även, att dessa ämbeten genom godvillig
avträdelse övergått från den ene bojaren till den
andre, varvid tingets val förutsattes såsom
självklart. Rätten att uppbära republikens eller furstens
skatter antingen av ett visst slag eller inom ett
visst landskap plägade försäljas å tinget efter
offentligt uppbud. På samma sätt förfors med
domsrätten, som i likhet med all
förvaltningsmyndighet huvudsakligen betraktades såsom en
inkomstkälla, ett »underhåll» (kormlenije), enligt det
betecknande ryska uttrycket. Det var naturligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
