Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Volgalandet under tatariska oket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finanssystem, som efterlämnat djupa spår i ryska statens
och samhällets utveckling. I myntväsendet bevaras
ännu benämningar, som påminna om tatarernas
storartade handelsliv. Den ryska rubeln var
ursprungligen ingenting annat än en liten i båda
ändarna stämplad silverstång, det allmänna
omsättningsmedlet på de tatariska marknaderna i Asien
och Europa. Icke blott de ryska ord, som beteckna
tull och skjuts, äro av tatarisk härkomst, utan även
de motsvarande inrättningarna lånades från de
främmande våldsherrarna och alltså medelbart från
deras läromästare i den avlägsna östern.
Förnämligast röjer sig likväl det tatariska
inflytandet i den under kanerna lydpliktiga
furstemaktens ombildning på en starkare finansiell
grundval.
Från tatarisk synpunkt utgjorde ryssarna med
sina hövdingar blott en underdånig stam, en ulus
såsom alla andra, utan någon annan styrelse än den,
som det behagade Gyllene hordens härskare att
efter omständigheterna insätta. Men att upprätta
en centraliserad regering var en för kanerna
fullkomligt främmande tanke. Det var för dem i det
hela likgiltigt, huru de föraktade trälarna ordnade
sina egna inre förhållanden, blott de betalade sina
pålagor, ställde sig de godtyckligt utfärdade
befallningarna till efterrättelse och i alla yttre
åthävor visade en obetingad underkastelse. De
furstar, som vägrade att fullgöra de vid kanens hov
föreskrivna ceremonierna, avrättades utan
förskoning under ohyggliga marter, och några av dem
förvärvade sålunda i sina landsmäns ögon en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
