Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV - Det littauiska Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställning inom den stora indisk-europeiska
folkgruppen, av vars ursprungliga språk denna gren
bland alla i Europa kanske bevarat de mest levande
minnen. Splittrade i många småfolk utan ordnad
regering, kunde littauerna länge hålla sig tämligen
avsides från de stora världsrörelserna, ehuru de på
sina utkanter ofta oroades, dels av slaverna vid
Weichsel, Bug och Dyna, dels av germanerna vid
Östersjön. Från de senare kom slutligen den anstöt,
som väckte det slumrande folkmedvetandet. Tyska
orden grundlade från det trettonde århundradets
början i Lifland och Preussen sina krigiska
kolonier, som förde det latinska korset segrande inåt
landet bland hedningar och grekiska kättare.
Motståndet fann sitt ryggstöd först i det sanka landet
omkring Njemen och dess högra biflod Vilia,
bakom de tjocka, mörka skogarna, där än i dag
uroxen och björnen finna sina gömslen, hos det
folk, som av slaverna kallas Litva, men är mest
känt under det tyska, till hela stammen utsträckta
namnet littauer (på medeltidens svenska lettugar).
Littauiska härhövdingar uppstodo, som tillägnade
sig riddarnas vapen och stridssätt, men med
framgång värjde mot dem sin fäderneärvda hedendom
såsom bollverket för sin och folkets
självständighet. Det littauiska konungadömets begynnelser äro
insvepta i dunkel, men flere föregångare hade brutit
väg för Gedimin, Ivan Kalitas samtida, innan han
gjorde Vilna till huvudstad i ett rike, som han
starkt utvidgat överlämnade åt sina ättlingar, från
hans sonsons tid världshistoriskt frejdade under
Jagellonernas namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
