Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Ortodoxiens seger över kättare och bojarer. Moskovitiska tsardömet och patriarkatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med sin fader metropoliten Makarij, huru han
månde dämpa upproret och stilla tvedräkten, lät han
samla sina undersåtar av alla stånd från städerna».
Den åtgärd, som metropoliten tillstyrkte, avsåg att
i den bestående maktens intresse förverkliga en
tanke, som icke synes hava varit främmande för
reformivrande personer av olika riktningar i
Ryssland under detta tidevarv. Även en annan av de
män, som stodo Ivan Vasiljevitj nära vid denna
märkliga brytning emellan gammalt och nytt,
fältherren och skriftställaren furst Andrej Michailovitj
Kurbskij, har uttalat såsom sin åsikt, att »tsaren
bör söka goda och hälsosamma råd icke blott hos
sina rådgivare, utan även hos män av allt folket».
Han räknade sig till ära att hava tillhört Maxim
Greks lärjungekrets.
Vid påsktiden 1550 sammanträdde i Moskva
Rysslands första riksdag. Den inhemska
benämning, under vilken sådana möten vanligen pläga
omtalas, betyder egentligen »landssynod» (zemskij
sobor) och utmärker således deras historiska
sammanhang med de av gammalt vanliga kyrkliga
församlingarna. Man känner icke närmare, huru denna
riksdag var sammansatt. Men de bevarade
berättelserna om vad där förefallit utvisa, att
förhandlingarna haft en anstrykning av kyrkliga former.
I en procession med kors och helgonabilder trädde
tsaren ned från Kreml till Röda torget framför
borgmuren och steg upp på Lobnoje mesto
(»Huvudskalleplatsen»). Det var en av tegel byggd
estrad, som motsvarade den i Sverges
riksdagshistoria omnämnda »majestätspallen». Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
