Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Den kosackiska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ankomst till Moskva. De nöjde sig därmed, att
saken finge hänskjutas till ytterligare
förhandlingar med konungen själv.
Zolkiewski tvang den tusjinske skälmen till
återtåg och besatte Moskva med sina trupper, bland
vilka i början en ganska god ordning upprätthölls.
Han genomdrev, att i spetsen för den beskickning,
som avfärdades till konungen, ställdes Golitsyn och
Filaret, vilka alltså undandrogos frestelsen att
skada Wladyslaws nyligen bekräftade anspråk.
Men snart förändrades ställningen. Sigismund
vidhöll sin föresats att ej låta sin unge son fara till
Moskva, innan lugnet blivit återställt, och
sändebuden uppfordrades att för detta ändamål förmå
staden Smolensk att giva sig åt polackarna. Då de
vägrade och yrkade på Wladyslaws ofördröjliga
avresa, kvarhöllos de som krigsfångar. I Moskva
uppstod split emellan befolkningen och den polska
garnisonen, som efter Zolkiewskis återfärd var
både mindre talrik och mera fallen för oordning.
Bojarerna förargades däröver, att Sigismund
skickade till dem flere av sina ryska anhängare, även män
av låg börd, som gjorde krav på vidsträckt
myndighet, stora förläningar och höga ämbeten.
Patriarken uppmanade öppet, muntligen och skriftligen,
de rättrogne till motstånd, enär Sigismunds
beteende ådagalade hans onda avsikter emot den
ortodoxa kyrkan.
Prokopij Ljapunov, som i första häpenheten
hade bekvämt sig att hylla Wladyslaw, återupptog
sina tidigare planer, som syntes lova bättre
framgång, sedan den tusjinske skälmen blivit mördad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
