Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI - Den kosackiska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sålunda framlockades de undangömda kapitalen,
och tillika hävdades den gamla uppfattningen, att
de personliga arbetskrafterna kunde behandlas
såsom andra marknadsvaror. Icke nog därmed, att
för tillfället nödiga medel anskaffades till härens
utrustning, utan de adliga krigarna fingo genom dessa
åtgärder även säkerhet för att framdeles kunna
återupprätta sitt förfallna jordbruk med fasta åbor.
De värnlöse, som måste träda under oket, kunde
åtminstone trösta sig med förhoppningen att undgå
de värsta våldsverkarnas raseri.
Den kosackiska frihetsrörelsen kunde icke
framalstra ett beståndande verk. Den svikna och
fridbehövande allmogen saknade lagens självtukt och
övad kraft att värja sin egen och rikets tillvaro.
Det återstod blott att ånyo uppbygga samhället
på träldomens skakade grundval. Kozma Minin och
Dmitrij Pozjarskij, vilkas namn i Rysslands historia
äga samma klang som Engelbrekts i vår, voro i
själva verket den oundgängliga reaktionens
banerförare. Befrielsen från anarkiens elände, trons och
fäderneslandets räddning måste köpas med
livegenskapens befästande.
Uppropet från Nizjnij Novgorod förfelade ej
sin verkan. Det var riktat lika mycket mot de
kosackiska »skälmarna» som mot de polska kättarna,
och från en mängd »övre och nedre städer» vid
Volga, ävensom från närliggande landskap,
tillströmmade skaror av väpnade adelsmän och
bojarsöner, vilka äntligen trodde sig kunna lita på
stadsmenigheternas goda vilja. Även »goda kosacker»,
tatarer och västeuropeiska legoknektar, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>