Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bihang. Det återställda tsardömet (Fragment)
- I
- Valriksdagen och den adliga tsarätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Valriksdagen och den adliga tsarätten.
Trosnitets och fosterlandskänslans hänförelse
räckte icke till att skapa en samdräktig folkvilja.
Att tsartronen, när ingen självskriven arvinge
fanns, borde besättas genom allmänt val å hela
rikets vägnar, var en uppfattning, som vunnit ett
slags hävd sedan Boris Godunovs tid. Men nu
var ställningen sådan, att icke heller någon nog
stark maktinnehavare fanns, som utan vidare kunde
leda valet efter sitt eget behag. Även Ryssland
hade fått ett verkligt interregnum efter polsk
förebild. Utgången måste därför bero på de olika
partiernas förmåga att begagna sig av de
omständigheter, som yppade sig under själva
valförhandlingarna.
Fyra särskilda faktorer kommo därvid närmast i
betraktande. Det gamla styrelseskicket ägde sina
målsmän i de närvarande bojarerna, men deras
inflytande var försvagat därigenom, att så många
av deras medbröder gjort gemensam sak med
polackarna och av klokhetsskäl ännu så länge höllo
sig undan efter befrielsen ur fångenskapen på
Kreml. Kyrkans mera aktningsbjudande
myndighet hävdades visserligen ej av ett erkänt överhuvud,
men hade dock pålitliga förfäktare i åtskilliga
prelater och främst i Troitsas förslagne fullmäktige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:30:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/moskorik/0261.html
