- Project Runeberg -  Moskoviter /
209

(1946) [MARC] Author: Albert Engström - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avgrunder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bort vägen, som förde från gränd till gränd, gata
upp och gata ned. Husen blevo allt fattigare och
smutsigare och likaså myllret av människor. Bönder,
alla slags arbetare, tiggare i oändlighet trängdes med
varandra. Framför ett halvförfallet hus stannade vi
och avskedade istvóschtschikarna. Vi gingo in i en
mörk port, öppnade dörren till en krog som var
fullpackad med larmande, ätande och drickande
människor. Nästan fullständig skymning rådde därinne och
det dröjde många sekunder innan man kunde urskilja
detaljerna. En man kom fram och tryckte Alexej
Gregórjevitschs hand.

Det var hans tjuv, Petja Petróvitsch. Efter
presentationen drucko vi ett par glas te. Av samtalet förstod
jag inte ett ord men fick slutligen klart att Petja
skulle föra oss till ett fält i närheten, en ofantlig
bakgård, där vi skulle träffa några av hans bekanta. Sedan
ville han inte vara med längre, men hans vänner skulle
ge oss vidare besked. Det viktigaste var att vi fingo
se Gastinitsa Garatschi Klutsch — »Hôtel
zur warmen Quelle», översatte Alexej Gregorjevitsch,
Hotell Varma Källan, till vilket namn galghumom döpt
ett ställe, där en av stadens kloaker utmynnar.
Omkring denna kloak bo människor under bar himmel, ty
kloakvattnet är ju litet varmare än luften — — —

Detta hotell kände Vasili Vasiljevitsch, polisofficeren,
till, sade han och vi skulle kunna reda oss utan Petja,
som hade viktiga affärer på annat håll.

Petja ståtade fortfarande i bondens skinnkavaj.

Vi bröto upp. Genom en lång, mörk gång kommo vi
ut på en gård, där gyttjan steg oss över vristerna, ty
det hade regnat dagen förut och luften var fuktig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:30:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moskovit/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free