12 (Mot bättre vetande : förslag från Uppslagsverkskommittén (SOU 1980:26))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 Allmänt om uppslagsverk - 2.1 Definition. Olika typer av uppslagsverk - 2.2 En historisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördelas kunskapsstoffet på olika nyckelord eller uppslagsord som
sorteras i alfabetisk följd, medan i ett systematiskt verk materialet ordnas
efter ämne. De systematiska verken var de vanligaste i äldre tid. Från
1700-talet har de alfabetiska verken dominerat.

Alfabetiska verk kan i sin tur utformas på olika sätt. Man kan skilja
mellan två olika typer som historiskt motsvarar den tyska resp den
angloamerikanska uppslagsbokstraditionen.

I den ena typen av verk betonas främst funktionen som
referensverk. Syftet är att användaren snabbt ska kunna finna det ord eller
ämne som söks och få en kortfattad och samlad beskrivning av det.
Kunskapsstoffet är därför uppdelat på ett stort antal huvudsakligen
mindre artiklar som löper i en obruten alfabetisk följd. Denna typ kan
betecknas som ett rent alfabetiskt verk.

I den andra typen läggs större vikt vid kunskapernas sammanhang.
Den består av ett mindre antal alfabetiskt ordnade stora artiklar och
ett kompletterande index som ger hänvisningar till artiklarna. Denna
typ kan betecknas som ett tematiskt verk.

Någon klar skiljelinje kan dock inte dras mellan dessa typer av verk,
gränsen är flytande. Ett alfabetiskt verk kan sålunda innehålla
översiktsartiklar som tillgodoser ett tematiskt intresse. Under senare tid har
det dessutom blivit vanligare med olika blandformer. Det finns
”flerdelade” verk som innehåller en kombination av alfabetisk uppslagsdel
och tematisk del.

2.2 En historisk översikt

Försök att sammanställa det mänskliga vetandet har gjorts i äldre tider
och i olika kulturer. Den äldsta traditionen har Kina. I Europa
utvecklades en encyklopedisk tradition under antiken och medeltiden. Det
äldsta uppslagsverk som ännu finns bevarat är Plinius den äldres
Historia Naturalis från 70-talet e Kr. Det behandlar främst
naturvetenskapen.

Utmärkande för de äldre uppslagsverken är att de är uppställda
efter systematiska principer. De europeiska verken skrevs genomgående
på latin. Upphovsmännen var i regel filosofer och teologer som ville ge
en sammanhängande och översiktlig beskrivning av tidens tro och
vetande. Medeltidens uppslagsverk hade som konsekvens härav en
religiös tendens.

En del av de äldre författarna hade ambitionen att utveckla ett
kunskapssystem. Flertalet verk har dock karaktär av materialsamlingar.
Dessa kunde vara mycket omfattande. Det gäller särskilt de kinesiska.
Det största verk som någonsin gjorts anses vara ett kinesiskt verk i
12 000 handskrivna volymer från 1400-talet.

Under 1600- och 1700-talen började encyklopedierna ändra
karaktär. Man gick alltmer över till den alfabetiska redigeringsprincipen
från den systematiska som dittills hade dominerat. Verken började
också i allt större utsträckning ges ut på nationalspråken — i början
engelska, tyska och franska — i stället för på latin. Det är under denna

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 17:30:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/motbattre/0014.html

		Mot bättre vetande : förslag från Uppslagsverkskommittén (SOU 1980:26) / 12 (1980) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|