Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Behovet av ett stort uppslagsverk - 3.3 Behovet hos olika avnämargrupper - 3.3.3 Utbildningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOU 1980: 26 Behovet av ett stort uppslagsverk 29
användas efter individuella behov.
Det har mot den angivna bakgrunden framhållits att ett nytt stort
svenskt uppslagsverk kan bli ett viktigt hjälpmedel i det dagliga skolar-
betet. Det är därför angeläget att ett sådant verk finns tillgängligt i
skolbiblioteken. Detta gäller inte minst lärarna för vilka ett stort upp-
slagsverk är ett arbetsverktyg.
Behovet av ett stort uppslagsverk i skolarbetet varierar dock mellan
olika ämnen. Det är främst inom allmänna orienteringsämnen som fy-
sik, kemi och historia samt inom praktiskt yrkesorienterande ämnen
som teknik och ekonomi som ett stort uppslagsverk är ett användbart
hjälpmedel, medan det spelar en mindre roll för olika färdighetsämnen
som matematik och språk.
Behovet torde vara särskilt stort för vuxenstuderande inom såväl
den kommunala vuxenutbildningen som i det fria folkbildningsarbe-
tet. De som tex valt att återuppta sina studier på gymnasienivå har i
regel större motivation och vilja att gå utöver kursplanen och söka
kompletterande kunskap. De är dessutom mer vana vid ett självstän-
digt arbetssätt. Därtill kommer att tillgången på läromedel är sämre
inom vuxenutbildningen.
l enlighet med kravet på ett förändrat arbetssätt är det en ambition
hos ansvariga myndigheter att stimulera till en ökad användning av
skolbiblioteken i undervisningen. Skolöverstyrelsen driver i det syftet
ett projekt inom vilket man bl a genomfört en försöksverksamhet med
några skolor i olika delar av landet (Biblioteket i grundskolan, Pro-
blemanalys och förslag till åtgärder; SÖ, Sektionen för läromedelsfrå-
gor, Skriftserie 1980: l).
I rapporten konstateras att skolbiblioteken ännu inte har tillräckliga
förutsättningar för att fungera som informationscentraler. En viktig
orsak är den decentraliserade medieförvaringen inom skolan. Dess-
utom konstateras att tillgången på faktalitteratur är dålig inom vissa
ämnesområden. Från några skolor påpekas också bristen på lämpliga
uppslagsböcker. Det visade sig bl a vara svårt att i tillgängliga verk fin-
na lättlästa och pedagogiskt utformade faktatexter.
I rapporten framhålls att med ett ökat inslag av självständig infor-
mationssökning i skolarbetet ökar behovet av en samlingsplats för
mediebeståndet. Eftersom alltfler kommuner tillämpar en rambudget
för det totala medieanslaget ges samtidigt större utrymme för inköp av
allmänlitteratur till biblioteket för medel som hittills uteslutande an-
vänts för läromedelsinköp.
Högskolan
Högskoleutbildning bedrivs idag vid minst ett 30-tal olika universitet
och andra högskoleenheter som är fördelade på sex högskoleregioner.
Antalet studerande är ca 150 000. Utbildningen bedrivs inom institu-
tioner och andra arbetsenheter, av vilka det idag finns ca 600. Biblio-
tek finns inom varje högskoleenhet. Vid universiteten och vissa andra
större högskoleenheter finns särskilda vetenskapliga bibliotek.
Högskolan har under 60- och 70-talen kännetecknats av en stark ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
