Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världssamhället och nationerna - Internationell lagstiftning mot kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
den uppfattningen, att vid sidan av det ingalunda onyttiga
arbetet för att skapa lagar för kriget bör man målmedvetet
ocb även officiellt inrikta sig på själva rättsordningens åstad-
kommande. Denna bevekelsegrnnd föranledde mig att år 1911
hos svenska interparlamentariska gruppen och år 1912 i svenska
Riksdagen ifrågasätta ett skandinaviskt arbete utåt i syfte att
»varje nations rätt att allt framgent leva sitt eget fria liv»
måtte bliva fastslagen som internationell lag genom en sam-
fäld konvention. Denna sak vann föga understöd, men så
mycket större motstånd, som utmynnade uti ett underkännande
till och med av tankens aktualitet och berättigande Då jag
emellertid förstår, att den är riktig, och erfarenheten lärt mig
att den också är aktuell, icke ur parlamentarisk synpunkt
visserligen, men ur verklighetens, är det en skyldighet att ej
släppa den. Det är nog så, att vi uti det politiska livet ofta
tänka för litet själva, utan leva på att flyktigt uppsnappa
varjehanda, som hänt eller sagts. Följden är, att arbetet
stannar i växten, att själva saken kommer till korta inför det
personpolitiska och auktoritativa samt att hela framfärden blir
fördröjd. För att gagna själva saken i detta fall, har jag
emellertid nu forskat något mera även efter auktoriteter. Det
har därvid befunnits, att ett tänkande i ämnet på skilda håll
kommit till samma resultat och att uttrycket »varje nations
rätt allt framgent leva sitt eget fria liv» utlöst sig som den
slutgiltiga formeln, understundom nästan ordagrant lika.
Ben andra Haag-konferensen, som bearbetade och vidgade
något den förstas resultat, antog tretton konventioner jämte
en deklaration. Av dessa konventioner avse tolv olika regler
för krigföring. En konvention, den första, gäller åter som
sagt avgörande på fredlig väg av internationella tvister. Uti
denna ha de kontraherande regeriflgarnas högsta representan-
ter förklarat sig skridit till en revision av den första över-
enskommelsen :
»besjälade av en fast vilja att medverka till fredens be-
varande;
beslutna att med all kraft främja ett vänskapligt avgö-
rande av internationella tvister;
under erkännande av den solidaritet, som förenar med-
lemmarna av de civiliserade nationernas samfund;
viljande utvidga rättens område och stärka den interna-
tionella rättskänslan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
