Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världssamhället och nationerna - Internationell lagstiftning mot kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ligeu icke direkt på undertryckta folk i Europa, men det sy-
nes dock ligga en undertryckt tanke bakom den. Och i den
sextonde paragrafen finnes ingen bestämmelse om att det be-
härskade icke civiliserade folkslaget skall också få göra sina
erinringar.
Uti sitt tal för förslaget framhöll Arnaud, att från freds-
rörelsens första början hade man för fredens förverkligande
fordrat i främsta rummet att organisera rättvisan mellan
nationerna. Vid fredskongressen i Rom 1891 hade en församling
av sakkunniga och intresserade män från olika delar av värl-
den sammankommit och avfattat några principer för en orga-
nisation i huvudsaklig överensstämmelse med första kapitlet
i ovannämnda förslag och däribland även den grundsatsen,
att »folken hade en oförytterlig och för all framtid gällande
rätt att fritt förfoga över sig själva», såsom Emanuel Kant
1795 hade formulerat tanken. Vid fredskonferensen i Buda-
pest år 1899 hade man kompletterat principerna särskilt med
en definition på internationella personer. Under andra Haag-
konferensen hade man haft den stora sorgen att konstatera,
hurusom regeringarnas fullmäktige sysselsatt sig nästan ute-
slutande med lagar för kriget, varmed dock ej velat sägas, att
ej även dessa hade sin betydelse.
Kongressen beslöt enhälligt att tillsätta en specialkom-
mission av jurister för att granska förslaget och avfatta den
slutliga lydelsen, som sedan skulle underställas vederbörande
som en av grundvalarna för förberedelserna för den tredje
Haag-konferensen.
Enahanda uppfattning om vad det främst gäller att arbeta
för i fredsrörelsen återfinnes i den resolution, som antogs av
den internationella socialistislca kongressen i Köpenhamn 1910
rörande bland annat världsfreden. Där heter det, att kon-
gressen förväntar av de socialistiska representanterna i parla-
menten bland annat ett oavlåtligt ingripande »för alla natio-
ners självbestämningsrätt och deras försvar mot krigiska an-
grepp och våldsamt förtryck». Ferdinand Lasalle yttrade en
gång om nationaliteternas rätt följande: »Principen om fria
oavhängiga nationaliteter är grundvalen och källan, modern
och roten till demokratiens begrepp över huvud taget. Demo-
kratien kan icke trampa nationaliteternas princip under fot-
terna utan att såsom en självmördare lägga hand på sin egen
existens, utan att beröva sig varje grund till teoretiskt berät-
tigande, utan att helt och hållet och i grunden förråda sig».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
