2 Del. Om Nora Srad. 101 sjelf ej behöfwer af Stångjärnet, til Borgerskapet i Städerne, utan någon annan förtjenst, än forlönen. Se widare härom 26 8 uti Kongl. Resolutionen på Allmogens Beswär af d. 10 Decemb. 1743. Och ehuruwäl uti 64 § af Kongl. Maj:ts Nådige Resolution på Allmogens Beswär wid 1766 års Riksdag, hwarigenom the i Nora och Lindes Städer wedertagne ringningarne til marknads utlysande, blifwit afskaffade, the orden kommit at inflyta, at Bergsmän och Borgare ägde frihet til en lika handel med Landt- Allmogen til klåckan tu efter middagen; Har Kongl. Maj:t likwäl, uppå Allmogens i thesse Bergslager gjorde underdåniga ansökning, Nådigst återstäldt thenna Bergslagens gamla rättighet, så at thess Inwånare hädanefter, såsom tilförene, i Nora och Lindes Städer til klåckan tu efter middagen, ensamme äga handla med ankommande Landt-Allmoge och andre, som waror hitföra. Se härom Kongl. Refolutionen af d. 18 Maji 1772. Ebhjuru nu Borgerskapet, i anseende til thenna Bergslagens Torg-handel altid synes lefwa i owisshet, huruwida Bergsmännen wid then samma fournerat sig med så mycken Spannemål the betarfwa til nästa skörd, har dock thet Handlande Borgerskapet the näst förflutne åren så försedt sig med thenne nödwändiga wara, at när brist af tilförssel warit här på Torget, hafwa likwäl the nödlidande fått then kjöpa i Staden för samma pris, som i Örebro. G 3 Urt-