204 2 Del. Om Grythytte Bergslags Härad. på Sjön Yngen i Philipstads Bergslag „som war hans födelse-ort, skulle lägga ut nät, först i Julii månad, föll han ur Båten och blef liggande på Sjöbottnen ifrån Klåäckan tu eftermiddagen til Solens nedergång, som han sjelf berättadt, med then omständigheten, at han wid upkomsten i wattubrynen kommit at fästa sig wid et gammalt utflutit träd eller låga. Sedermera har bemälte Erik Ersson flere gånger warit i wetterlig lifsfara på Sjön Torrwapen, som stöter in til Grythyttan. När hans Hustru år 1722, fjorton dagar efter Kyndelsmässan, drunknade, föll äfwen han i Sjön, och blef ther liggande ifrån Solens upgång til middagen: Andra gången stalp Domare-Gubben ur Båt och sank åt bottnen, men blef straxt frälst wid sin upkomst i wattubrynen, af folk, som kom honom til hjelp: Tredje gången kjörde han ned på swag Is både med sig och Häst; men kom efter twenne timar up igen: Then fjerde faran syntes honom ej mindre äfwentyrlig, tå han nattetid råkade bland nyränd Is med en bofällig Båt, som sank, hwarwid dock folk med annan Båt kom honom til hjelp, äfwen som femte gången tå han Wårtiden stupade ur Båt bland Jöflackar, och likaledes när han på samma sätt föll uti Grythytte-Ån, litet ofwan Torrwapen. Mannen war lång til wäxten, men Båtarne små, som synes orsakat the stupningar han ther utur gjordt. Thenne Åldersman, som 50 år warit Ledamot i Härads-Rätten, har