Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ankarström. Och huru tror Ers Excellens skall
allt detta sluta?
Fersen (rycker på axlarna). Gud vet! Och hvad
tycker ni sjelf, Kapten?
Ankarström. Jag tänker som Hippocrates: der
läkemedel icke hjelpa, hjelper jern, och der ej jern
5- eld.
Fersen (kastar en forskande blick på honom). Jag
förstår er icke, Herr Kapten!
Ankarström (ser likaledes forskande på honom).
Verkligen icke, Ers Excellens?
Fersen. Eller, Gud förbjude att jag förstått er
rätt! Ni har något att anförtro mig — en idé — en
plan (fattar hårdt hans arm och fixerar honom skarpt).
Välan! jag är beredd att höra och lofvar er
tystlåtenhet; men se på mig, öga mot öga, och uttala detta
hemska ord, som sväfvar er på tungan, om ni kan
och vägar det! (Ankarström ser på Fersen, men sänker
sedan tigande sin blick). Välan! Ni tiger och dermed
har ni tillräckligt uttalat domen öfver er sjelf; och
detta ord förblifve då också outtaladt. Hvad h varje
religiös, hvarje sedlig, hvarje politisk
lagstiftning stämplar som det mest ajskyvärda brott, det
som upprör hvarje hederlig menniskas känsla —
inbilla er icke, Kapten, att sådant är chimérel det är
i det ena som andra afseendet vansinne, och jag
förbannar den historiska princip, som ursäktar och
förgyller Bruti gerning med svepskäl af fosterlandskärlek.
Men äfven utan afseende på sakens moraliska sida,
är det icke mindre ett vansinnets foster från
klokhetens synpunkt sedd. Den lefvande är menniska,
den fallne i nationens öga, en martyr, ett helgon utan
fel, en Gud; och folket hembär frivilligt, som
tacksamhets- och försoningsgärd, åt hans efterträdare all
den makt som företrädaren endast under hårda strider
och blott steg för steg kunnat eröfra. Nu känner ni
min tanke, Kapten. Nu vet ni att min fångenskap
icke förändrat mina tänkesätt; nu vet ni också,
hvar-före ni både i egentlig och figurlig mening så ofta
förgäfves klappat på min dörr — och dermed adieu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
