Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att om varenda penny, som finner sin väg till
den rikas och till den fattigas fickor, användes
förståndigt, så skulle varenda människa möta
rägnvädersdagarna med ett paraply över sitt
huvud och de dåliga tiderna med ett konto i
sparbanken. Endast i ringa mån är detta sant. Den
förståndigaste sparsamhet, majoriteten av det
arbetande folket kan praktisera, är att på ett
förståndigt och nyttigt sätt ordna sina och
familjernas utgifter. Inkomsterna äro för små att
tillåta någon annan sparsamhet. Många av dem,
som praktisera sparsamhetens metod, äro föga
tilldragande och rent av motbjudande. Skälet
är, att de ej ha använt så mycket på sig själva,
att deras personlighet fått den växt, den kräft.
De ha satt in på banken, icke värkliga
besparingar, utan kapital, som de bort ge ut på sin
egen personliga utveckling. Genom att leva på
undernäring, framförallt i själsligt hänseende,
hindra de sitt eget växande. För en man med
familj och trettio shillings i veckan består den
sanna sparsamheten i ett förståndigt utgivande
av pängarna och ingalunda i ett knussligt
snålande. En sådan hushållning gör visserligen ej
slut på arbetslöshet, dåliga tider och sjukdom,
men den ökar behovet av produktivt arbete.
Under dåliga tider lider den slösaktige mäst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
