Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetsamma kampanj, endast genom att —
förtälja sanningen. Ett sådant fall är de nationella
värkstädernas i Paris fiasko. Den franska
socialistiska rörelsen hade först att bryta
motståndet från den allmänna okunnigheten och höll
därför en lång tid alldeles tyst med »rätten
till arbete».
Ett liknande olycksöde drabbade i
Tyskland »rätten till arbete». De liberala
individualisterna därstädes upptogo den som en
kardinalpunkt i sin tro. I Preussens »Civil Code»
av 5 febr. 1794 förkroppsligades »rätten till
arbete», men i administrationen visade den sig
endast vara en konstitutionell anordning för
fattigvård. De engelska arbetsinrättningarna och
steninhägnaderna voro just vad de preussiska
liberalerna menade, då de godkände »rätten till
arbete». Då Bismarck lotsade sin
antisocialistlag genom riksdagen 1884, förklarade han,
att man nödvändigt måste erkänna »rätten till
arbete» som en del av programmet att med
reformer tillintetgöra socialismens fara.
Liberalerna hade övergivit individualismens principer
och förfäktade löneslaveriets och angrepo
Bis-marcks förklaring. I sitt svar till deras ledare,
Richter, yttrade Bismarck kategoriskt: »Jag
erkänner obetingat rätten till arbete.» Sedan dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
