Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl och Alegast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denne min gode och redlige vän, mästertjuven
Alegast, och det namnet tänker jag ej heller att
lägga bort. Blir jag någon gång krönt konung,
så skall man kalla mig Karl Magnus till minne
av Guds nåd emot mig.
Drottningen, som ej förstod ett enda ord av
allt detta, trodde först, att hennes son förlorat
förståndet, men konungen omtalade då utförligt
för henne, huru allt gått till och huru han fått
veta det svek, man ämnade begå emot honom.
Drottningen blev nu, som man kan förstå, mäkta
förskräckt och bad honom genast samla alla sina
män och fängsla förbrytarne. Men Karl svarade:
— Har Gud hjälpt mig hittills, hjälper han
mig väl ock framgent, och jag vill icke förhasta
mig. Först då deras brott blivit uppenbart för
var och en, vill jag straffa dem såsom de
förtjäna. Nu skola vi blott tänka på kröningen.
Ångra de före denna sitt onda uppsåt, vill jag
glömma bort, vad jag under natten fått höra.
Därpå lät Karl bud utgå över hela sitt rike
med inbjudningar till kröningen, och även påven
själv infann sig för att sätta kronan på hans
huvud. Greve Reinfred och hans vänner, som
intet anade, infunno sig likaledes och mottogos
på det präktigaste. För sina gäster hade konungen
låtit uppbygga tolv rymliga salar, men själv hade
han tagit sig härbärge i den trettonde. På
pingstaftonen samlade han alla sina trognaste
män omkring sig, tackade dem, därför att de
infunnit sig och sade, att han nu mer än
någonsin behövde deras hjälp. Därpå berättade han
för dem, huru greve Reinfred och dennes vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
