Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, Ivar, vad gapar du på?» frågade Stångbom.
»Det angår dig icke?» snäste Ivar och rusade av till
pusten, vilken han med stor iver satte i rörelse.
»Ha, ha, ha», skrattade Stångbom, »har mästaren känt
någon galnare än Ivar? Se bara på honom huru han
arbetar, utan att det finnes en gnista eld.»
Något skamflat gick gossen sin väg, och mästaren sade
bara:
»Låt Ivar vara, han blir icke länge er kamrat i smedjan.»
»Tänker mästaren göra sig av med honom?»
»Jag tänker skicka honom till en bättre verkstad, där
han kan få lära något.»
Under hela dagen hade Ivar mycket att bestyra i
smedje-dörren, och alltid flögo ögonen upp till fönstret, där barnet
satt och läste.
»Herre Gud, att hon skall läsa så flitigt», tänkte Ivar.
»En kan ju inte få se ansiktet på henne, och ändå gör
detta en så gott. Hela sommaren har hon varit borta, och
nu hänger hon ständigt huvudet över den odrägliga boken.
Undrar just om hon alltid skall sitta så där. — Kan också
vara detsamma, efter jag icke mer kommer att vara här.
Det är nu fem år som de bott mitt emot, så att hon och jag
äro gamla bekanta, fast vi icke känna varandra; för hon
har aldrig en gång vårdat sig att se på mig.»
»Ivar!» ljöd mästarens röst, »kom hit och gör mig en
handräckning.» Ivar lydde. »Stod du nu också och tänkte
på ångmaskiner?» frågade mäster Thorsson.
»Nej, det gjorde jag icke.»
»På vad då?»
»Åh kors, på fröken där mitt över, som sitter och läser.>
»Nej, se det blir då ingenting utav! På flickan låter du
bli att tänka. Sådant tål jag icke.»
»Käre mästare, icke är det farligare än att tänka på
gossar. Det är icke förbjudet i Skriften.»
»Men jag förbjuder dig det, i synnerhet på en töcken
där fin tös, som hör till de förnäma. Med sådant folk är
det bara skräp.»
»Så mästaren talar.» Ivar blev blossande röd. »Är
hon skräp, hon?»
»Nu gör du bäst att tiga, skall jag säga dig. Hon heter
Callenstjerna, och tillhör således en klass, som du icke
en gång äger rättighet att se åt, så tycka de. Nej, pojke,
belamra dig icke med dylikt smide i dina tankars verkstad,
ty då går det olyckligt för dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
