Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varifrån har du fått den där unga gossen, som
arbetar på samma verkstad som Evert.»
»Du menar Ivar», svarade Jacobo.
»Ja. Hans utseende har något ovanligt.»
Evert pratade med Helfrid och höll just på att tala om
fröknarna Callenstjerna, då Ivars namn, uttalat av
Stephana, väckte hans uppmärksamhet. Han lyssnade med
spänt intresse till vad Jacobo skulle säga.
»Det är också en ovanligt händig och klok gosse»,
svarade Jacobo. »Han har haft ganska besynnerliga öden och
blivit inblandad i en mycket ruskig historia.»
»På vad sätt då? Varifrån är han kommen?»
Jacobo sänkte rösten, men Axelhjelm uppspärrade
öronen för att uppfånga hans svar.
»Han har kommit från Stockholm», hörde Evert Lange
säga, »och det är icke någon annan än samma smedgosse,
som arresterades för delaktighet i mordet på den där
gumman, varom lästes i alla tidningar.»
»Jacobo, det var dig likt att taga den olycklige i din
vård. Mig har det alltid förefallit som han varit
oskyldig.»
»Förtjänsten därav tillkommer icke mig utan min
mästersmed, Bengt, som upptagit honom, och sedan lämnade mig
ingen fred förrän gossen kom på verkstaden.»
»Drog du verkligen i betänkande att giva honom arbete?»
Stephana såg leende på Jacobo. »Tillåt att jag betvivlar
detta.»
»Du har orätt, jag kände en verklig obenägenhet för att
låta Ivar komma bland mitt folk, med den höga tanke de
hava om sig själva. Tvivel, i avseende på hans oskuld,
vilar alltid över honom, och ovisst är om jag har gjort rätt.
Gossen är, såsom främling och nykomling, icke omtyckt av
de andra. Därtill bidrager icke ringa det han av naturen
blivit utrustad med ett ovanligt mekaniskt förstånd, vilket
ställer honom framom kamraterna. Finge de nu reda på
att han är samma lärling, som varit med om mordet, så
fruktar jag att de allt för dyrt läto Ivar uppbära sin
avsky.»
»Men detta kan du med din klokhet förebygga. Betänk,
om du en dag av det där naturgeniet skulle komma att
göra något ovanligt! Vilken tillfredsställelse skulle det
icke vara.»
»Det är visserligen sant, men icke för ty har, sedan
någon tid, en egen jäsning rått i arbetarnas sinnesstämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
