- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
134

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tigt åt att man sett honom. Slutligen stannade han framför
Ivar, sägande:

»Ifall jag ett ögonblick tvivlat på min hustrus heder, hade
ni kunnat vara säker att jag straffat er. Det är hennes
lättsinne att sätta sitt rykte på spel, som uppväckt min vrede.
Och nu, min herre, torde ni befria mig från er närvaro.»

»Det vill med andra ord säga: ni inser nödvändigheten
av att foga er efter vad samvetet bjuder.»

I detsamma inträdde X— oanmäld. Ivar kastade en stolt
blick på honom och gick sin väg.

»Vad skall det här betyda?» utropade Knut. »Älskaren
på besök hos den äkta mannen! Kanske han kom för
att. . .»

»Tig», röt Evert, »det är just du som är skulden till detta
besök. Så är det när man har något gemensamt med ett
sådant nöt, som du är. Din dumhet har i grunden förstört
allt.»

»Va ba, mon cher, jag tror du behagar vara arg, och det
på mig, som städse stått dig bi med hjälp och goda råd.»

»En hygglig hjälp vid min ära! Hör nu på vad jag har
att säga dig, och låt det fastna i din hjärna, om det är
möjligt. Märk, om du med ett enda ord, en hänsyftning eller
min vågar att kompromettera min hustru, så är du förlorad;
men i händelse du föraktar min hotelse och icke kommer att
hålla styr på din tunga, så vet, att den där smedsriddaren
Ivarson har ett helt anhang smeder, som kunna bevittna,
att de sett dig stjäla hans ritningar. Det kunde hända dig
den skandalen, i händelse du förtalar Olga, att han släpper
loss hela kopplet på dig.»

»En snygg belägenhet, vid min adelsmannaära, och allt
detta för din skull. Behövde jag dig icke, då skulle vem
som behagade få vara din vän, icke blev det jag.» X—
fattade sin hatt och gick.

*



Dagen efter ovanbeskrivna samtal, stod Kurt Axelhjelm
i sin boning vid Regeringsgatan, iklädd en nattrock, och
höll på att göra utkast på en stor, svart tavla, som hade sin
plats på väggen mitt för dörren. De mörka, glänsande
ögonen vilade med spänt intresse på det gjorda utkastet, som
han med rask och säker hand fulländade. Han visslade
under tiden på en glättig melodi.

En knackning på dörren kom honom att vända på huvudet
och ropa: »Stig in!» Dörren öppnades och Ivar trädde in.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssaam/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free