- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
8

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jaså, jag förstår, herrn vill hava reda på någon ung
flicka. Ja ha, jag begriper. Huru skall hon se ut?»

»Det är en helt ung flicka, lång och smärt, med ett
obeskrivligt vackert ansikte, och ...»

»Ja ja, nog hörs det, att herrn tycker hon är vacker»,
avbröt gumman; »men huru är hon klädd, för si, då först
vet jag, vem det är.»

»Hon har långa, ljusbruna lockar, en liten, mörkblå
sam-metshatt med vitt flor.»

»Då är det änkans dotter, kan jag förstå», sade gumman
med en min av ringaktning. »Kors, jag trodde, att det var
någon av mamsellerna N—, se, det är annat till flickor.»

»Änkan, vem är då änkan?»

»Fru Toll, vet jag. Hon håller skola, Gud bevars, och
flickan är hennes systerdotter, skall det heta. Det är just
ingenting med dem, de äro fattiga, fast Herren skall veta,
att nog är flickan präktigt klädd, ehuru ingen fått reda
på, varifrån hon fått all sin grannlåt. Gumman har bara
en liten pension, och den räcker icke till, utan hon måste
förtjäna sina smulor på att lära barn läsa. Högmodiga äro
de till på köpet, så att det är synd och skam; men man får
väl en gång reda på, varifrån flickungen får sin grannlåt,
och då går det väl på tok med högmodet, kan jag tänka.»

Arthur hade hört nog. Han gick utan att giva gumman
en handtryckning eller ens tacka för de upplysningar han
fått, vilket stämde gumman högst ogynnsamt mot både
honom och flickan.

*



Åter förgick ett par veckor, under vilken tid vår kadett
varje onsdag och lördag syntes promenera flera varv upp
och ned på Kaptensgatan, men utan att ödet förunnade
honom att få se en skymt av den, för vilken han trampade
så många, onödiga fjät. Det var åter lördag, och den unga
greven kom direkt ifrån Karlberg; men i stället för att gå
upp till sina föräldrar, som bodde på Drottninggatan, tog
han vägen ned åt Karl XIII :s torg. Just som han vek av
ned till detsamma, fick han sikte på ett vitt flor och en
mörkblå hatt. Den person, som var iklädd dessa, för
Arthur så oroväckande persedlar, bar en stor portfölj under
armen och gick med hastiga steg. Arthur påskyndade sin
gång för att hinna upp henne och grubblade över vad han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free