- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
138

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samhället, att allas ögon voro riktade på honom. Hans liv
borde därför vara oklanderligt, hans seder fläckfria, hans
handlingar av en upphöjd karaktär. Såsom en av landets
förste skulle han genom sitt exempel bliva ett mönster för
underlydande och visa dem den väg de borde vandra. Varje
adelsman borde, enligt hans begrepp, sålunda uppfatta sin
ställning i livet.

»Gud, konungen, adeln och folket», brukade greven säga.
Folkets lycka och välstånd utgår »från konungen och adeln»
var hans påstående. Också betraktade han folket såsom
ett omyndigt barn; adeln var dess ledare, konungen dess
fader.

Bildning, upplysning, frihet, se där skatter, dem den
stolte ädlingen blott ville tillerkänna adeln och vilka endast
genom den borde komma folket till godo, på det att ej
massan skulle missbruka dessa dyrbara skatter. Såsom
varje aristokrat var han i högsta grad ensidig; hans idéer
och åsikter begränsade och trånga, isynnerhet för vår
upplysta tid, då en greve icke är förmer än vilken annan väl
uppfostrad person som helst, men ofta såsom människa står
långt under vår medelklass.

Greve Hjelm var emellertid en man av så stränga seder,
så fin bildning, så ridderligt hjärta och så omutlig
hederskänsla, att man trots stoltheten ovillkorligen måste skänka
honom sin högaktning. Det låg också i hela hans
utseende och sätt något, som ingav en hög tanke om hans
människovärde. Man kunde om honom säga, att hans
regelbundna drag voro en trogen kopia av hans inre.

Grevinnan Hjelm var en värdig maka åt den man, vars
namn hon bar. Det grevliga paret ägde tvenne barn;
en son Mauritz och en dotter Ebba.

Mauritz visade redan i barndomen ett stolt, överdådigt
och oböjligt lynne. Som gosse var han en översittare.
Föräldrarna hade gjort allt för att i sonens själ inympa sina
tänkesätt och bibringa honom den åsikten, att ju högre
försynen ställt en människa, dess mindre skulle hon göra
sin makt gällande. Greve Axels ädla stolthet hade på
sonen en verkan, som frambragte helt andra resultat än dem
fadern åsyftat.

Bulwer säger, »att den lära, som vilar på en falsk grund,
förr eller senare frambringar dåliga resultat». Bulwer har
rätt.

Mauritz uppfattade av faderns läror endast det, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free