- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
152

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alltid. Så även nu. Magda var ung, Magda var i grunden
god, och därjämte låg det något i Ebbas sätt, som intog
henne. Hon sade också med ett halvt leende:

»När fröken ber, lär det väl vara omöjligt att säga nej ;
utan det blir, som fröken vill.»

Efter detta medgivande bröt Ebbas glädje ut i en varm
omfamning. Man beslöt, att Magda skulle komma över till
Bro på eftermiddagen. Och Ebba vände åter till hemmet.

Frukostklockan hade redan ringt, då hon inträdde i
matsalen. Greven räckte sitt ur emot dottern och sade:

»Tio minuter för sent!»

»Älskade pappa, tillgiv detta. Det är julen, som spökar i
huvudet på mig», svarade Ebba och kysste handen, som höll
uret.

*



På eftermiddagen var det i Ebbas lilla förmak, beläget
utanför hennes sovrum, arrangerat ett litet kaffebord. Hon
hade bett grevinnan, att Magda och hon i och för någon
överläggning till julen skulle få vara ostörda däruppe hos
henne. Vid tetimmen skulle de komma ned. Grevinnan,
som anade, att det handlade om någon överraskning, gav sitt
samtycke. Så fort middagen var förbi, tog Ebba reträtten
upp på sina rum, men hann ej stänga dörren förrän den
åter öppnades och Mauritz inträdde.

»Jag måtte väl få vara med i rådplägningen, skulle jag
tro», sade han, »i synnerhet som jag åtagit mig att spela
den äkta mannen.»

»Du har en gång fått din roll och har ingenting att skaffa
med mamsell Auren.»

»Det vore nog», sade Mauritz och intog en bekväm
ställning i en emma. »Såsom den äldste vid truppen lär det
väl tillkomma mig att övertaga direktörsbefattningen, och
i följd däraf, ma chére soeur, stannar jag här och deltager
i avgörandet, om vilken som skall vara änkan och vem
svär-modern.»

Alla invändningar tjänade till ingenting. Mauritz rörde
sig ej ur fläcken, utan påstod sig icke med lugnt samvete
kunna överlämna så viktiga saker åt de båda unga flickorna.

»Apropå prostgården, så berättade väl prostmor för dig,
när du var där, att hennes högt älskade systerson» —
Mauritz härmade prostinnans något gnällande röst — »kommit
till prostgården?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free