Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■utan någon annan. Magda klädde sig nu helt enkelt, men
då hette det, att Sturm nog förstod, att hon icke frågade
•efter honom, att allt var gott åt en man, den hon icke
älskade. etc. etc.
Nog av, Ålagda var efter alla dessa fruktlösa försök
nästan förtvivlad. En känsla av nedslagenhet fattade
henne. Tanken på det liv, hon skulle leva vid sidan av denne
man, vilade blytung på hennes själ. Dock, det måste
ovillkorligen finnas något sätt att göra det drägligare.
Sturms lynne hade hela tiden varit så dåligt, att till och
med Mariquitta fann honom mer än vanligt svår. Han
brukade eljest ej stanna hemma en så lång tid, som nu varit
fallet, utan genom längre och kortare resor befria sin
omgivning ifrån det tryckande av sin närvaro och således giva
dem tid att hämta sig. Dessutom hade brukspatronen fått
•det infallet, att hans hustru endast fick umgås med några
äldre av grannarna. De yngre familjerna, som besökte
Eksjö, emottogos visserligen med stor gästfrihet, men de
inbjödos ej att förnya besöket.
Så stodo sakerna, då Magda en söndagsmorgon efter
frukosten med den lugnaste ton i världen yttrade:
»Bästa Gunnar, jag tänker fara i kyrkan.»
»Tänker du fara i kyrkan», upprepade han, »och det utan
att underrätta mig därom på förhand?»
»Det hade ju varit en onödig formalitet», svarade Magda,
vänligt nickande åt mannen. Hon tog vägen till
sängkammaren, sedan hon tillsagt Mariquitta att kläda sig och följa
med.
»Du rör dig icke ur fläcken», befallde Sturm med en
röst, som kunnat skrämma hjärtklappning på en var.
Därefter gick han ur salen.
»Vad tänker Magda på» utropade faster Marie. »Nu
blir det ett vackert uppträde.»
»Jo jo men, nu få vi vår gudstjänst», menade Mariquitta.
»Få se, om hon har nog karaktär att utföra sitt beslut»,
tänkte René och ställde sig vid fönstret. I detsamma
körde pardroskan upp. Brukspatronen stod på
förstugutrap-pan.
»Vem fan har givit dig befallning att spänna för?» skrek
han emot kusken.
»Det har patronessan», blev svaret.
»Kör genast ned och spänn ifrån hästarna.» Kusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
