Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Möjligt; men jag är icke road av de där bjudningarna.
Under sommaren behöver man begagna alla ögonblick att
njuta av den i högtidsskrud klädda naturen, och
societetsli-vet blir odrägligt. Då föredrager jag skogens sus och
fåglarnas sång framför småskvallret i en salong. Såsom artist
behöver man studera Gud i hans mästerstycke, naturen.»
»Jag har således kommit och. stört Sorenza?» sade Porry.
»Alldeles icke; mina vänner störa mig aldrig.»
Hela aftonen kvarstannade Porry och aktade sig noga att
föra samtalet in på något gebit, som kunde förleda honom
att framkasta ord, dem Sorenza skulle besvara med ett kallt
avklippande av ämnet. Genom detta kloka förfarande hade
Nils den glädjen att se Sorenza återtaga den vänlighet,
varmed hon hälsat honom. När solen skickade sina sista
strålar in genom paviljongsfönstren och med ett skälmskt
leende gick att gömma sig bakom skogen, reste sig Sorenza,
sägande :
»Har Nils lust, så göra vi ett slag i parken?»
»Om jag har lust att promenera med Sorenza: vilken
fråga?» svarade Porry leende.
En stund därefter vandrade Nils och Sorenza genom den
stora parken, som hörde till X—strands omgivning.
»Varför tager Sorenza ej min arm?» frågade han.
»Av det enkla skälet, att Nils ej bjudit mig den», svarade
Sorenza skrattande och lade sin arm i hans.
»Vad skall grevinnan X— säga, när hon får höra att vi
promenerat tillsammans oaktadt Sorenza icke kom till
henne?» frågade Nils, då de i förbigående hälsade på någon av
brunnsgästerna.
»Hon skall säga alldeles ingenting, emedan jag ärligt
be-känt för henne, att jag under den varma och vackra
årstiden endast av nödtvång går i större sällskap och .. .»
Sorenza tvärtystnade och ryckte häftigt till, liksom hon
trampat på något.
»Vad var det?» frågade Porry och såg på henne. Hon*
hade blicken riktad rakt framför sig. Nils följde riktningen
därav. Dem till motes kommo grevinnan Eldelfeldt, Jenny,
Arthur och Ernfrid. Det var på den senare, som Sorenzas
ögon häftades.
Sorenza såg icke, huru Jenny skiftade färg, huru
grevinnan i stället för att besvara Porrys hälsning vände bort
huvudet, eller att Arthur helt förbindligt hälsade på henne och
Porry. Hon såg endast Ernfrids forskande ögon, vilka med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
