- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
177

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Först efter en eftergift för min önskan, sedan vill jag
höra förklaringen.»

Han betraktade henne en lång stund.

»Om jag blott kunde begripa varför?»

»Anse det som en nyck, ett infall, vad Nils vill.»

»Nåväl, jag skall gå; men jag beklagar, ifall jag gissat
till rätta motivet, som dikterat Sorenzas önskan», “sade han
med en mörk blick på Sorenza.

»Gissa aldrig, Nils löper då fara, att råka in i en
labyrint, varur det icke är så lätt att återvända. Avvakta helt
tåligt framtiden; den skall förklara allt. Således går Nils
till de högvälborna i eftermiddag», tilläde Sorenza nästan
skämtande.

»Vad gör Sorenza i afton?»

»Jag stannar säkert hemma. Det är dans i
brunnssalon-gen, och jag saknar lust att gå på baler.»

Sorenza räckte honom handen till avsked. Det låg djupt
vemod i blicken.

*



Under det Porry uppvaktade de grevliga damerna, satt
Sorenza ute på paviljongsbalkongen, som låg åt sjön.

Den unga änkan drömde smärtsamt om det förflutna.
Kanske sade henne detta, att hon aldrig borde fästa sig
vid framtiden, utan vara fullt rustad att möta det möjliga
skövlandet av allt, vad som nu smekte hennes hjärta och
inbillning.

»Min födelse har kostat allt för bittra tårar», tänkte
Sorenza, »att jag skulle våga förvänta mig någon lycka av
livet. Sådana barn som jag äro hemfallna åt olyckan.
Deras tillvaro är ett försoningsoffer för ’fädernas
missgärning’.»

Renés ankomst avbröt Sorenzas sorgliga tankegång.

»Vad, har du ej följt Mariquitta upp på balen?» frågade
hon.

»Jo, jag kommer just därifrån. Mariquitta dansar som
bäst med greve Arthur Eldelfeldt. Hon var dessutom
engagerad för alla de andra danserna, så att jag, som icke
dansade, tyckte mig bättre använda min tid, om jag
uppsökte tant och anhöll om en förklaring på det brev, tant
skrev. Skulle tant vilja giva mig den nu?»

»Gärna!» Sorenza pekade på en rörstol, som stod vid
sidan av den soffa, där hon satt. »Sätt dig, så få vi talas

24 X Ädlingens dotter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free