Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han tog sin hatt för att gå. I detta ögonblick bultade
det på porten.
Elias vände sig till Susanna, sägande:
»Hör efter hvem som vill in!»
Med dröjande steg lydde Susanna, men kom genast
tillbaka med förvridna anletsdrag.
»Abrahams Gud, bistå oss! Man fordrar portens
öppnande i lagens namn.»
»Du har väl genast hörsammat tillsägelsen», sade Elias
lugnt.
»Nej, Elias, nej; — du måste gömma dig, det är dig
man vill arrestera. Gå dit upp och jag skall låta dem
genomsöka hela huset. Ja, de må gärna slita mig i stycken,
blott de icke finna dig.»
Den gamla kvinnan hade kastat sig till hans fötter och
omfamnat hans knän.
Elias slet sig ifrån henne, yttrande kallt:
»Hör upp med dessa barnsligheter!»
Han skyndade ned och låste hastigt upp porten.
»Är ni Elias Levitain?» frågade kommissarien, som steg in.
»Det är mitt namn», svarade Elias.
»Ni skall följa oss. Ni är anklagad för att ha stämplat
mot republiken och varit i komplott med hustru Morier,
som är häktad.»
Vid dessa ord ryste Elias.
»Är änkan Morier häktad?» frågade han.
»Ja, så väl hon som dottern. Se så, marsch!»
Sophie arresterad, Sophie, som Elias svurit att beskydda,
att värna mot alla olyckor! Sophie, som Jacob i sin sista
stund anförtrott honom!
Huru hade Elias uppfyllt plikten mot den fader- och
moderlösa flickan? — Jo, han hade glömt henne, hängifvit
sig åt sin passion för en främmande kvinna och
öfverläm-nat Sophie helt och hållet åt andras vård.
Elias hade under den flydda natten ansett sig hafva
genomgått hela skalan af jordiska kval, men han bedrog sig.
De marter, som nu uppfyllde hans inre, voro alldeles nya
och utvisade, att, huru mycket vi än lidit, återstå ändå
alltid nya smärtor.
I det ögonblick Elias stod vid fängelsets port, vände han
sig till den ene af gendarmerna, hvars godmodiga utseende
ingaf förtroende, och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
