Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar er: järnet till dessa galler är taget ur jordens innersta
sköte, och så äfven med våra fördomar. De uppspringa ur
våra hjärtan och kunna endast med tiden slitas därutur,
liksom järnet förtäres af rosten. — Nu är min tafla färdig;
jag vill blott tillägga, att dessa och många andra
betraktelser sysselsatte mig, då anblicken af gårdens skönhet så
fängslade min själ, att jag blef stående strax utanför
gallerporten.»
»Men ni befinner er nu innanför den», sade Frigga
hastigt.
»Visserligen. Jag har följt er; men jag har icke därför j
glömt, att jag nu är på ert område. Mitt ligger utanför
detta stängsel. Vi skola ofta, såsom i dag, mötas vid
detsamma, ja, äfven en och annan gång träda in på
hvarandras gebiet: men när aftonen kommer och rösterna från
hemmet kalla oss, då skola portarna sluta sig och vi
befinna oss på hvar sin sida om dem.»
»Tillåt mig påstå, att edra begrepp äro långt mer
begränsade än mina, då ni fäster en så stor vigt vid stängsel
och galler. Dessa kunna hvad stund som helst tagas bort.»
»Det är mycket, som kan ske; men det är därför icke
sagdt, att det sker. — Se där komma grefven och
gref-vinnan.»
Valentin tilläde med ett eget leende:
»Tror ni att grefven är böjd för att borttaga
gallerporten?»
Frigga svarade icke: hennes kinder blefvo hvita som
snö. Det syntes, att hon erfor en obehaglig känsla.
Tigande gingo Valentin och hon det grefliga paret till j
mötes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
