- Project Runeberg -  Börd och bildning /
101

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klass af dessa träd förblir sig lik och kan icke genom
odling förvandlas till något annat än den är. Granen kan
icke bli björk, björken icke ek; men bondens son kan bli
grefve och bekläda de högsta ämbeten.»

»Sådant händer understundom», svarade Valentin
leende, »och jag har endast dragit fram träden såsom ett
bevis på, att äfven naturen har sin klass-ordning. Hvad
som gäller i naturen, gäller också bland människorna. —
Under den tid, då styrkan skattades högst, var den
starkare den mäktigaste, och då hade vi styrkans öfvermakt
Öfver svagheten. Det är denna, som skaffat oss ärfda
företräden. Den plats svärdet först inkräktade, är den adeln
innehar. Mellan samhällets högsta och dess lägsta stånd
står medelklassen, borgaren och näringsidkaren, alla med
olikartade intressen.»

Valentin lutade sig framåt och tilläde, i det han
ritade i sanden: »En erkänd sanning är, att vi föra våra
vanor med oss från föräldrahemmet. Om så är, finnes ju
redan från barnaåren en gifven skiljaktighet i åsikter,
tänkesätt och lefnadsbehof, som icke så lätt kan upphäfvas.»

»Men bondens son kan tillägna sig ädlingens bildning
och aflägsna sig från den sfär, hvari han som barn lefvat»,
inföll Frigga.

»Han kan det, som är ännu mer, han kan öfverträffa
ädlingen i upplysning och odladt förstånd; men han
kommer ändå alltid att i sitt inre behålla något af odalmannen,
som skarpt skall kontrastera med adelsmannens känslor och
sympatier. Världen skall dessutom alltid erinra sig, att
han är ett folkets barn. — Låt oss taga tvenne unga män,
den ena en bondeson, som med utmärkelse blifvit magister,
den andra en grefve, som med yttersta nöd kunnat gå
genom Karlberg och blifvit löjtnant. För in dem i den
ringaste koja, eller i den mest lysande salong, i hyddan eller
vid hofvet; öfverallt skall grefven taga första steget
framom magistern. — Antagom, att dessa bägge unga män
älska en och samma flicka och fria till henne. Hvem af
dem tror ni hon skänker sin hand, bondesonen eller
grefven?»

»Äger hon själf tillräcklig odling att förstå bildningens
värde, då väljer hon bondesonen», svarade Frigga.

»Möjligt, att hon skall göra det; men om hon är af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free