Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och detta mål, hvilket anser du det vara?» frågade
Elias.
»Judarnas emancipation öfver hela världen. — Vi måste
således visa, att vi äro berättigade till de fördelar man
förnekat oss. — Gifva vi exempel af hög andlig utveckling,
så skola äfven fördomarna mot oss försvinna, och de kristna
inse, huru orättrådigt förtrycket mot israelitiska folket
varit och är.»
»Dylika bevis lämna ju redan Frankrike och Holland»,
inföll Abraham, »och likväl hafva de ingenting förmått
inverka på de andra länderna.»
»Därför att vi hafva att kämpa mot fanatismen.»
»Såsom du nu talar, så talade en gång min fader»,
yttrade Elias dystert. »Han sade: T Frankrike har jag
lef-vat, där vill jag äfven dö’; och fransmännen mördade
honom.»
»Men de mördade ej hans upplysta tänkesätt, icke de
moraliska begrepp och stora idéer, hans själ omfattade,
utan dessa hafva gått i arf på hans efterkommande, och
skola bära frukt. Säkert skall en hvar af oss bjuda till
att i sin vandel göra sig värdig att vara Jacob Levitains
afkomling.»
»Och detta sker bäst genom att hålla edra fäders tro
i helgd», inföll Elias och räckte brorsonen handen.
Israel fattade den med de orden: »Att jag det gör, vet
farbror.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>