- Project Runeberg -  Börd och bildning /
62

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och återföres till ert hem kl. 3 hvarje eftermiddag-. Ni
får börja eder undervisning så fort ni är fullkomligt
återställd.»

Gabrielles glädje kände icke några gränser. Hon
tackade Israel med en sådan värme, att denne tydligt såg, att
han nu uppfyllt en af hennes käraste önskningar.

Vid madame Moulins hemkomst meddelade Gabrielle
modern, att hon fått elever, och att hon snart skulle
biträda med att förtjäna för deras gemensamma uppehälle.

Madame Moulin kände sig rörd af sin dotters omtanke.
Hon skänkte sitt bifall och sin välsignelse till hennes
företag.

Några dagar före Israels afresa från Paris förde han
Gabrielle till familjen Isaci. Den unga flickan mottogs på
det hjärtligaste af alla medlemmarna, och fru Isaci, ett
bil-dadt och älskvärdt fruntimmer, yttrade några vänliga ord,
hvilka på en gång uppmuntrade och gladde Gabrielle.

Dagen därefter började lektionerna.

*



Sent om aftonen samma dag sutto Israel och Abraham,
som just nyss återkommit från sin utflykt med Saint Brie,
å den senares rum och samtalade.

»Har du träffat min far efter hans hemkomst från
Schweiz?» frågade Abraham.

»Jag har blott sett honom i förbigående. — Efter att
ha hälsat på tant och sagt till henne: ’jag har rest
för-.gäfves’, inneslöt han sig i sina rum.»

»Då är min mor mycket sorgsen», sade Abraham, »ty
då pappa sålunda drager sig tillbaka för sig själf, lider
hon. Öfver min fars lif hvilar någon sorglig hemlighet,
något förfärligt minne, som hvarken tid eller förhållanden
förmått mildra.»

»Hans faders död», menade Israel. »Med ett lynne,
sådant som hans, har det gräsliga i den gamle mannens slut
varit tillräckligt att kasta en skugga öfver hans inre lif.»

»Du kan ha rätt, och det Jönar icke att grubbla — jag
förmår icke borttaga hans sorg, och då är hvarje
forskande otillbörligt.» Abraham skakade sitt vackra hufvud och
tilläde skämtande: »Hvad jag lika litet förstår är, huru
min far kunnat få en sådan lättsinnig, obetänksam son,
full af glad lefnadslust som jag.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free