Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eldau har afskedat mig. Jag kommer endast att behålla
min plats till första januari. En af honom själf antagen
lärarinna skall då intaga min plats.»
»Ni skämtar?» Arthur såg öfverraskad ut. »Så långt
har han väl icke kunnat gå?»
»J0> jag försäkrar, han har verkligen gått ända därhän
att bedja mig packa in och resa.»
»Hur går det då med vårt stora omvändelseverk?»
»Det ser ut som jag, för att kunna utföra det, först
måste företaga mig ett annat.»
»Hvilket då?»
»Att omvända grefven. Han tål mig icke, och så framt
jag ej kan förvandla hans ovilja till välvilja, så...
» ... Måste ni resa.»
»Alldeles: ni nödgas då, bästa grefve, åt någon annan
anförtro det stora uppdraget.»
»Det finnes ej någon annan, som skulle gå i land
därmed. Det måste vara ni med ert förstånd och tillhörande
samma nation som Lilie. Jag blir otröstfig, om min vackra
idé ej kan utföras. Jag manar då ut min bror och slåss
med honom i förtreten.»
»Dröj därmed tills vidare!» bad Gabrielle. »Ni har
gifvit mig utsikt att kunna verka något godt, och ni kan vara
säker på, att jag icke vill afstå därifrån. Grefve Eldau
har gifvit mig tre månader att kvardröja här. Nåväl,
jag skall begagna dem så, att, när de äro förlupna,
grefven själf skall bedja mig stanna.»
»Hvad medel ämnar ni använda?»
»Låt det förblifva min hemlighet.»
»Men om ni misslyckas?»
»En fransyska misslyckas aldrig.»
Sedan kaffet var drucket, lämnade Gabrielle salongen,
medtagande sin discipel, som såg helt olycklig ut öfver
att modern bannat henne.
När dörren slöt sig efter Gabrielle, yttrade Ernfrid
med hög röst: »Hon är alldeles ofantligt ful. Sannerligen,
min kära Arthur, jag begriper, huru du och markisinnan
de Maillé kunde göra ett slikt val af guvernant. Hon har
något kälkborgerligt i sitt sätt, något oförskämdt i hela
sitt väsende, som icke är exempel för ett barn, det man
önskar uppfostra för den högre societeten.»
»Hvad bevisa dina ord, Ernfrid?» sade Arthur. »Jo,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
