Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kanske jag vet det», yttrade Frigga tankfullt; »Guds
vägar äro outrannsakliga, då man betänker, att Melcer
Harthon kan anses vara Jéröme Bassals baneman.»
Madame Moulin syntes något öfverraskad af att Frigga
kände det namn, som hennes man en gång burit. På
hennes begäran omtalade nu Frigga de närmare
omständigheterna vid Jéröme Bassals död. Melcer hade under sina
redigare stunder, kort före sin död, anförtrott henne dem.
Då den unga grefven tröttnat vid pariserlifvet,
återvände han till Schweiz, för att göra en vandring omkring i
dess märkvärdigaste trakter.
Han kom sålunda till L—ché Där finnes en bergsstig,
uthuggen zigzag i klippväggen och förande till en på
bergets plattform befintlig utsikt. Endast högst få, som
besöka denna trakt, våga sig uppför den vådliga stigen, som
kan sägas slingra sig utmed ett bråddjup.
När Melcer ankom till L—ché, kunde han omöjligt
erhålla någon vägvisare, som följde honom upp, emedan en
engelsman tvenne dagar förut nedstörtat i afgrunden och
i fallet dragit med sig vägvisaren. Motståndet retade
Melcer. Han beslöt att helt allena begifva sig upp till
utsikten. När han kommit fram till det ställe, där
bergsstigen började, fann han en äldre man med kraftfull
kroppsbyggnad sittande på ett stenblock. Melcer
betraktade honom och igenkände sin republikanske vän från
Genévesjön. Äfven Bassal behöfde ej många sekunder
innan han kände sin forna gäst.
Sedan de första utropen af öfverraskning blifvit
uttryckta, frågade Melcer, om Bassal kände till bergsstigen,
hvilken fråga denne bejakade. Bassal förklarade därpå,
att det bestämdt vore en lycklig slump, som sammanfört
dem, emedan han, Bassal, som varit på en resa för att lyfta
ett litet arf efter sin systerson, haft den olyckan att
under återfärden förlora hela sitt lilla kapital och nu vore
ur stånd att fortsätta resan till Paris. Han tilläde, att
bara han komme dit, skulle han där få en så bra
anställning, att han och hans hustru voro betryggade för
framtiden. Melcer tillbjöd sig att förse honom med reskassa,
men mot villkor, att Bassal först ville tjänstgöra såsom
vägvisare upp till bergets spets. Bassal försökte att
af-råda honom från den äfventyrliga färden; men Melcer blef
envisare och sade, att, om Jéröme ej ville följa honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
