- Project Runeberg -  En droppe negerblod : Kriminalhistoria /
8

(1919) [MARC] Author: Mark Twain
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Instämmer med herrarna», sade n:r 6. »En komplett
boricka — ja, och det är inte för mycket sagt, att han är
ett pundhuvud. Om han inte är ett pundhuvud, så förstår
jag mig ej på sådana, det är hela saken.»

Mr Wilsons rykte var stadgat. Tilldragelsen berättades
över hela staden och diskuterades allvarsamt av alla
människor. Inom en vecka hade han förlorat sitt förnamn och
fått det ersatt med Pundhuvud. Med tiden kom han att
bli omtyckt, till och med riktigt omtyckt, men då hade
öknamnet fastnat ordentligt och satt fast. Domslutet den
där första dagen gjorde honom till en narr, och han
kunde ej få det upphävt eller ens mildrat. Snart upphörde
öknamnet att ha någon sträv eller ovänlig innebörd, men
det behöll sin plats och kom att göra det under tjugu
långa år.

*


ANDRA KAPITLET.



Adam var uteslutande mänsklig — det
förklarar allt. Han ville ej ha äpplet för
äpplets egen skull; han ville ha det blott
emedan det var förbjudet. Misstaget var
att ej förbjuda ormen, ty då skulle han
ha ätit ormen. — Ur
Pundhuvud-Wilsons tänkebok
.

Pundhuvud Wilson hade litet pengar, då han kom, och
han köpte ett litet hus i yttersta västra utkanten av staden.
Mellan det och domhavanden Driscolls hus låg blott en
gräsplan, och mitt över den gick ett staket, som skilde
egendomarna åt. Han hyrde ett litet kontor nere i staden
och hängde ut en plåtskylt med följande inskrift:
DAVID WILSON.
Advokat och sakförare.
Biträder vid lantmäteriförrättningar, köp och lagfart m. m.


Men hans olycksaliga ord hade förstört alla utsikter
för honom — åtminstone i juridiken. Inga klienter kommo.
Efter någon tid tog han ned sin skylt och flyttade den till
sitt eget hus, sedan han skrapat bort vad som gällde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mtedn/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free