Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elvte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räddat Angelos liv, vad skulle det ha blivit av mitt? Om
jag hade låtit mannen döda honom, skulle han ej ha dödat
mig också? Jag räddade mitt eget liv, ser ni?»
»Ja, det är ditt sätt att framställa saken», sade Angelo,
»men jag känner dig — jag tror inte, att du tänkte på dig
själv alls. Jag har ännu kvar vapnet, som Luigi dödade
mannen med, och jag skall visa er det någon gång. Den
där tilldragelsen gör det intressant, och innan det kom i
Luigis händer, hade det redan en historia, som ökar intresset.
Det skänktes till Luigi av en hög indisk furste, Gaikowaren
av Baroda, och hade varit i hans familj under två eller tre
århundraden. Det dödade åtskilliga oangenäma personer, som
vid ett eller annat tillfälle störde friden vid den furstliga
härden. Det är ej mycket att se på, utom att det ej är format
som vanliga knivar eller dolkar eller vad de nu må kallas.
Se hit, jag skall rita upp det för er.» Han tog ett pappersark
och gjorde ett hastigt utkast. »Se här är det: en bred och
mordisk klinga med eggar, skarpa som en rakkniv.
Krumelurerna, som äro ingraverade på bladet, äro årtal och namn
på den långa raden av dess förre ägare. Jag lät tillfoga
Luigis namn i romerska bokstäver med vårt familjevapen, som
ni ser. Ni märker nog, hur besynnerligt handtaget är. Det
är av massivt elfenben, blankpolerat som en spegel, och fyra
eller fem engelska tum långt, runt och tjockt som en grov
mans handlove, men övre ändan avtäljd platt för tummen
att vila emot, ty man fattar det med tummen vilande mot
övre ändan — så — och lyfter det upp samt stöter nedåt.
Gaikowaren visade oss, hur det gjordes, då han gav det åt
Luigi och innan samma natt gått till ända, hade Luigi använt
kniven och det med sådant resultat, att Gaikowaren hade en
undersåte mindre. Slidan är härligt smyckad med juveler
av högt värde. Ni kommer att finna slidan mera värd att
se på än kniven själv, tänker jag.»
Tom sade för sig själv:
»Det var tur, att jag kom hit. Jag skulle eljest ha sålt
den där kniven för en spottstyver; jag trodde, att juvelerna
voro glasbitar.»
»Men fortsätt, stanna inte», sade Wilson. »Vår
nyfikenhet är väckt; berätta oss, hur karlen dödades; låt oss få höra
alltsammans.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
