Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att hon blev pålassad för mycket arbete och får dålig föda,
eller — — —»
En blixt lyste upp Toms bleka ansikte, som blivit
rynkigt och stelt under dessa naggande tankar. Roxana talade
nu skarpt, och det låg fruktan i hennes röst:
»Skruva upp de’ där ljuset! Jag vill se ditt ansikte
bättre. Se så — låt mig få se på dig. Chambers, du ä’ lika
vit som din skjorta! Har du träffat den där karlen? Har han
sökt opp dej?»
»J—ja.»
»När?»
»Måndag middag.»
»Måndag middag? Var han mig på spåren?»
»Han — ja, han trodde det. Det vill säga, han
hoppades det. Här är affischen, som du såg.» Han tog fram
den ur sin ficka.
»Läs den högt för mej!»
Hon flämtade av upphetsning och det låg en dunkel
glöd i hennes ögon, som Tom inte säkert kunde tolka, men
det tycktes ligga något hotande i den. Affischen hade det
vanliga grova träsnittet, föreställande en springande
negerkvinna klädd i turban och med det vanliga byltet på en käpp
över axeln, och längst upp stod med väldiga bokstäver
»100 dollars belöning». Tom läste affischen högt åtminstone
den del, som beskrev Roxana och namngav ägaren och
omtalade hans adress i S:t Louis, men han utelämnade det tillägg,
vari det stod, att de, som ville förtjäna belöningen, även kunde
vända sig till mr Thomas Driscoll.
»Ge mej affischen!»
Tom hade vikt den samman och skulle just stoppa den
i fickan. Han kände en kall kåre krypa efter ryggen, men
sade så vårdslöst han förmådde:
»Affischen! Men vad skall du med den, du kan ju inte
läsa den! Varför vill du ha affischen?»
»Ge mej den!» Tom lämnade den till henne, men med
en motvillighet, som han ej helt och hållet kunde dölja.
»Läste du alltsammans för mej?»
»Ja visst.»
»Håll upp handen å’ gå ed på de’!»
Tom gjorde det. Roxana stoppade försiktigt ned affischen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
