- Project Runeberg -  Några momenter till en Karakteristik af den nyaste Musiken /
3

(1842) [MARC] [MARC] Author: Jacob Axel Josephson With: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ges inför allmänheten såsom ett fullständigt arbete, ett äkta
konstverk. Huru mycket har då icke först konsten fått
sitta emellan!

Den sinnlighet, som uppenbarar sig i de nyare operorna
så som äfven i största delen af all annan nyare musik, är,
till båtnad för sanningen, långt aflägsnad från fenomener af
de andra konsterna. En i Måleriet och Plastiken ohöljd
framställning af det mest sinnliga elementet, skulle genast
aflägsna den mera bildade och förnuftigt tänkande åskådaren;
då detta sinnliga i de nämnda konstarterna skulle erhålla
den krassaste och mest extravaganta karakter. Samma
karakter har dock verkligen uppenbarat sig i musiken, ehuru
man ej så noga lagt märke dertill — det har der icke
sårat någon anständighet! Och ändå, hur månget öra har ej
der äfven blifvit träfladt af de vällustigaste och obscoenaste
tongångar? Hur månget rent sinne har ej der sårats af det
mest frivola hån mot konstens sanning ? — Hvad den
Italienska musiken angår, erbjuder den ett ganska rikt fält för
betraktelser i detta hänseende. Det sinnliga ligger just der i
den korta afrundade melodien, hvilkens oftast ganska vackra
afrundning saknar det skarpa upphöjande i
accompagnementet, som just här är ett nödvändigt vilkor for ernåendet af
karakteren af skönhet. Melodiernas alltid jemt afdelade
rythmer, hvilka vi hos de klassiska författarena alltid finna
i en harmonisk sammansmältning genomgående hvarandra,
utan att man derföre i det minsta saknar en symmetriskt
fulländad rythmik, äro hos Italienarne af en tröttande likhet
och enformighet j i hvilken dock många den Italienska
musikens beundrare finna en mycket mer ändamålsenlig och
rigtig rythmik, än hos de klassiska. Lättfattlig är den
visserligen, och man borde icke strängt fördöma denna bestämda
indelning, om icke den i förening med ett lika enformigt,
oeh melodien på intet vis upphöjande accompagnement just
åstadkomme ett sinnligt intryck. Det hela saknar den
genomträngande bearbetningen och beskuggningen, föor att
kunna höja sig till egentlig skönhet. Här fordras samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mukarakter/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free