Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om odling af mullbärsträd och silkesmaskar i Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är bewist[1] att silket tilltager i
finhet och godhet ju närmare polen det spinnes
och att dessa egenskaper aftaga emot
Æqvatorn. De 7 nordligaste provincer i China,
hwilka ofta hafwa lika kallt som wi,
frambrina silke, som wida öfwerträffar det i Canton.
Man behöfwer således ej befara att det genom
alstring i norden skulle förlora, utan
snarare winna, i godhet, och hafwa dessutom så
wäl äldre som nyare försök bekräftat både
detta och att företaget här ej warit misslyckadt.
Hwarföre då ej försöka att i wårt land införa
modet att tillwerka, då modet att förbruka
denna wara redan är så allmännt? Och
hwarföre skulle icke wåra sidenfabriker i framtiden
kunna förses med inhemskt silke, då dertill
fordras blott en fast wilja, hwarmed så mycket
godt och nyttigt kan uträttas i werlden —
och denna fasthet i karakteren tillhör onekligen
wår nation, med hwars lynne det
alfwarsamma allmännyttiga så gerna förlikas. — Wåra
stora importer påkalla dessutom hwarje möjlig
inskränkning. Redan på 1740-talet uppgaf
Triewald[2] att i Frankrike i en enda
provins, Languedoc, tillwerkades på ett år silke
till större wärde än allt det jern, som öfwer
hela Swerige smiddes på 2:ne år. Odlingen
fordrar inga kostnader, borttager ingen
krigare, ingen från plogen eller bergwerken: barn
och fattiga kunna plocka de för maskarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
