Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om odling af mullbärsträd och silkesmaskar i Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordrar ingen kostnad; men betalar mödan så
rikeligen.
Att äfwen wårt klimat är tjenligt för
detta träds odling hafwa flera försök wisat.
Triewald hade på 1740-talet många träd och
försäkrar[1] att de af honom här uppfödda
maskar blefwo lika stora och spunno lika mycket
silke som de Italienska. Drottning Lovisa
Ulrica hade omkring år 1760 på
Drottningholm en betydlig mängd mullbärsträd:
silkesaflen lyckades wäl, men med hennes död war
allt förbi. — Man hörde knappt mera talas
om silkesmaskar till dess, för några år sedan,
ägg åter inkommo och wårdades blott af
curiosité, hwilket gaf anledning att efterfråga de
träd, som ännu kunde finnas qwar från
fordna dagar: man har hitintill upptäckt endast
några få, men dessa bewisa tydligen, att der
ett eller twå kunna uthärda wintrarne utan
skyggd, kunna äfwen flera göra det; och
således lärer bristande nit för saken warit skälet,
hwarföre de fordna försöken stadnat i sin
början. Wi hafwa äfwen en fördel i dessa träds
acclimatisering, hwilka, ehuru få, likwäl kunna
wara början till millioner: skulle man åter från
södra Frankrike eller Italien införskrifwa träd
eller frön, så gingo de troligen alla förlorade
wid första stränga winter, då deremot dessa
äro werkliga skatter, åtminstone kunna wara
det, om de och deras afkomlingar rätt
anwändas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
