Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrymde första platsen. Samma år, 1787, som den
gamle Gluck slöt sin verkningsrika lefnad, och
Mo-zart — som inom få år skulle sluta sitt unga lif
— framträdde med sin odödliga Don Juan, kom en
ung italiensk kompositör till Paris, för att der söka
det erkännande som hans fädernesland, i anseende
till den allvarsamma andan i hans skapelser,
vägrade honom. Han vann det i rikt mått genom sin,
Lodoiska, Faniska, Medea, men förnämligast genom
»Les deux Journées» (Vattendragaren). Cherubini
förenade här söderns varma melodiska fägring med
den franska deklamationens kraft och sanning, och
fulländade det hela genom den svmmetriska Mozartska
formen, genom den tyska harmoniens och
instrumentationens mångfald och prakt. Detta allt ordnades
och sammansmältes af ett rikt snille, som, utrustadt
med sådane hjelpmedel, långt ifrån att derigenom
förlora i sjelfständighet, lyftade sina vingar till en
ännu djerfvare och säkrare flygt’
I det förträffliga hela må blott nämnas ett par
nummer hvilka höja denna opera i jemnbredd med
det förnämsta som den dramatiska kompositionen
någonsin frambragt. Mikelis berömda kupletter:
Guide mes pas, o providence, utgöra en bön, hvari
den religiösa känslan frambryter med dubbel kraft,
emedan den, utan medium af någon kyrklig kult,
omedelbart går från själen upp till himmelen.
Endast i Beethovens andliga sånger finner man
motstycken till denna rena och friska naturåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
