Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 på steppen.
hem mjuka kringlor, beströdda med vallmofrö, men
nu sofver hon, sofver . . .
Bakom’ kyrkogården steg röken upp från
tegel-bränneriet. Den svarta röken bolmade fram i tjocka
moln, pressades ned mot marken och steg sedan
långsamt uppåt. Öfver bränneriet och kyrkogården
hade himlen antagit en brunaktig färg, och mörka
skuggor sväfvade fram öfver fältet och öfver vägen.
Hästar och människor gingo insvepta i rök och
betäckta af rödt damm . . .
Vid bränneriet slutade staden och slätten tog
vid. För sista gången vände Jegoruschka sig om
och såg på staden, sedan lutade han hufvudet mot
Deniskas arm och började gråta häftigt...
»Inte blir det bättre för att du gråter så där!»
sade Kusmitschoff »Spar dina tårar, du lille
bortskämda pojke! Vill du inte följa med, så stanna
hemma. Det är ingen som tvingar dig!»
»Inte är det något att gråta öfver, kära
Jegoruschka,» mumlade fader Christofor. »Inte alls, lille
vän . . . Bed Gud om hjälp. Det är ju ingenting
ondt, som händer dig, utan tvärt om bara godt och
nyttigt. Lärdom är ljus, brukar man säga, och
okunnighet mörker... Det är också sant,»
»Vill du vända om?» frågade Kusmitschoff.
»Ja-a...» snyftade Jegoruschka.
»Du kunde gärna få vända om. Jag är inte
alls angelägen om att du skall ägna dig åt något
så arbetsamt och så lönlöst som studier.»
»Säg inte så, käre vän...» sade fader
Christofor. »Bed till Gud ... Lomonosoff var son till en
fattig fiskare, men likväl blef hans namn kändt öfver
hela Europa. Andliga gåfvor, som mottagas i tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
