Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
pä steppen.
ej hade hänsyn för någon och icke det minsta brydde
sig om Jegoruschkas mening ... Men Jegoruschka
hatade redan af hela sitt hjärta hans styrka, hans
ljusa hår och vackra ansikte, hörde på hans skratt
med afsky och fruktan och funderade på hvad han
skulle kunna säga honom för grofhet i gengäld.
Pantelei gick också fram till ämbaret. Han tog
upp ur fickan en liten grön helgonlampa, som han
hade inlindad i en trasa, hämtade upp vatten ur
ämbaret och drack; lindade sedan åter in lampan i
trasan och stoppade ned den i fickan.
»Farfar, hvarför dricker du ur lampan?» frågade
Jegoruschka förvånad.
»Somliga dricka ur ämbar, andra ur lampor,»
svarade gubben undvikande. »Hvar och en har sitt
sätt... Du dricker ur ämbar, drick då och låt
vattnet dig väl smaka! ...»
»Min lilla dufva . .. lilla vackra mamma ...» sade
plötsligt Yasja med vänlig, gråtmild röst. »Min lilla
dufva... du springer omkring som en liten hund!»
Han stod och såg bort mot det blånande fjärran,
ögonen voro fuktiga, och öfver ansiktet hvilade samma
milda, sentimentala uttryck som då han nyss såg på
Jegoruschka.
»Hvad är det du ser?» frågade Kirjocha.
»En liten räfmamma... Hon ligger på rygg
och leker alldeles som en liten hund ...»
»Hvar är hon?»
»Se... se bara hur hon svänger på den yfviga
lilla svansen ...»
Alla blickade ut åt slätten, spejande efter räfven,
men ingen kunde upptäcka den. Yasja ensam hade
roligt och kunde se räfven med sina små, vattiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
