Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallt blod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverlämna rapporten till chefen för Z-afdelningen samt
gifva en kopia af densamma åt Gabril Malachin.»
Gubben tar emot kopian, lägger den bland de öfriga
papperen som fylla hans ficka och går nöjd och
belåten in i sin vagn.
Följande morgon vaknar Malachin åter vid dåligt
lynne, men nu utöser han ej sin vrede öfver Jascha
utan öfver oxarna.
»Oxarna gå förlorade!» brummar han. »De
gå förlorade! Dö allesammans! Gud straffe mig! De
dö hvar enda en!»
Oxarna, som ej på länge fått något att dricka,
plågas af törst, slicka rimfrosten från väggarna och
då Malachin kommer fram till dem börja de slicka
hans päls. Uttrycket i deras klara, tårfyllda ögon
vittnar så tydligt om att de äro utmattade af törst
och af vagnens skakningar, att de plågas af hunger
och förtviflan.
»Hvad tjänar det till att forsla er?» brummar
Malachin. »Snart dö ni allesammans! Det är riktigt
motbjudande att se på er!»
Vid middagstiden stannar tåget vid en stor
station, där kreaturen alltid bruka vattnas. Man bär
in vatten till Malachins oxar, men de vilja icke
dricka: vattnet är för kallt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>