Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett obotligt ondt - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 ett oBotligt oNdt.
bultade på en port, att de genom en mörk korridor
och ett mörkt rum smögo sig in till kvinnorna, att
han obemärkt tog fram tändstickorna, och när han
plötsligt strök eld, fick se ett tärdt ansikte med ett
uttryck af djupt skuldmedvetande. Det var en okänd
kvinna — blond eller mörk — med utslaget hår
och klädd i hvit nattdräkt; ljusskenet skrämde henne
och i största förvirring ropade hon: »För Guds skull,
hvad gör ni? Släck ljuset!» Det var hemskt allt
det där, men det var intressant och hade nyhetens
behag.
2.
Vännerna från Trubnojtorget hade kommit fram
till Gratschervko och voro snart inne på en af dessa
bakgator, som Vasiljeff endast genom hörsägner kände
till. Fönstren i de båda husraderna voro klart
upplysta, dörrarna stodo på vid gafvel och ljudet af
glada melodier strömmade ut genom de öppna
dörrarna och blandade sig i ett egendomligt virrvarr
som om det kommit från en osynlig orkester, som
stämde sina instrument någonstädes inne i mörkret.
Vasiljeff blef förvånad och sade:
»Så många hus!»
»Ja,» sade medicinaren. »Men i London är det
tio gånger värre. Där finnas omkring hundra tusen
sådana kvinnor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
