Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artot, Joseph - Artot, Desirée - Ascher, I. - Asioli, B. - Askergren, Peter - Ass - Ass-dur - ss-moll - Assai - Assmayer, I. - Associerad Ledamot af Musikaliska Akademien - Astorga, Emanuele d' - Atbanasius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyare franska skolan; f. i Brüssel 1815;
† 1845. Comp. »Airs variées» etc.
Artot, Desirée. Firad dramatisk
sångerska; f. i Brüssel; engagerad 1859—62
vid kongl. operan i Berlin,
derefter i Wien, med ett månadtligt gage
af 15,000 francs. Såväl i den lättare,
glada, som i den storartade genren,
är hon utmärkt. Rosina, Norma,
Adalgisa äro hennes triumphroller.
Ascher, I. Tonsättare; f. 1831 i
London af Tyska föräldrar; elev af
Moscheles; uppträdde som pianist i
Paris m. fl. af Europas hufvudstäder;
skrifvit moderna pianocomp.
Asioli, B. Betydande italiensk
theoretiker och tonsättare; f. 1769 i
Correggio; † 1832 som 1:rste inspector
vid conservatoriet i Neapel.
Askergren, Peter. Kongl.
1:rsta kammarmusikus; Orgelnist, först under
några och 20 år i St. Catharina, derefter i
i Adolph Fredriks kyrka i Stockholm;
led. af musik. akad.; f. 1767; † 1818.
J. O. Wallin yttrar i det griftetal han
höll vid A:s begrafning: »Stilla och
anspråkslös .., lefde han för den
sköna konst i hvilken han funnit
förträffligheten, och bekröntes med det
allmänna bifallet.» Åtskilliga af A:s
comp. finnas införda i det af Åhlström
utgifna »Musikaliskt Tidsfördrif.»
Ass. Namnet på den med ett ♭
företecknade noten a.
Ass-dur. Tonart, som företecknas
med fyra ♭, och hvars första ton är
ass.
Ass-moll. Den tonart, som
företecknas med sju ♭. I stället för denna
tonart användes doek allmännare ocb
lämpligare Giss-moll, såsom egande
mindre antal företecken.
Assai. (It.) Ganska; ökar betydelsen
af det ord vid hvilket det står. T. ex.
Adagio assai. Ganska långsamt.
Assmayer, I. Orgelvirtuos och
kyrkocomponist, kapellmästare och
hoforgelnist i Wien; elev af
Albrechtsberger och M. Haydn; f. 1790 i
Salzburg; † 1862.
Associerad Ledamot af Musikaliska
Akademien. Sådan ledamot, som utan
rösträttighet eger att bevista
akademiens allmänna sammankomster, med
åliggande att akademien biträda när hon
det äskar.
Astorga, Emanuele d’. Italiensk
tonsättare; f. 1681 på Sicilien. Hans
fader, en bland de ansenligaste
baronerna på ön, blef, såsom invecklad i
en sammarsvärjning mot det Spanska
herraväldet, afrättad i Palermo.
Makan och sonen tvungos att härvid
närvara; den förre dog straxt derpå af
sorg och den sednare försjönk i ett
dystert svårmod. Drottningens af
Spanien öfverhofmästarinna, som hade
medlidande med ynglingen, gaf honom en
tillflyktsort i staden Astorga i
konungariket Leon. I ett der varande
kloster fick han sin musikaliska
uppfostran. Derifrån genomreste han
Europa, och dog slutligen i ett Böhmiskt
kloster. Comp. »Stabat mater» för 4
sångstämmor med acc. af violin, alt
och orgel; orperan »Daphne;» cantater
m. m.
Atbanasius. Patriarch i Alexandria;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
