Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bedos de Celles, J. Fr. - Bedräglig Cadens - Beer, Johan Adolf - Beer, Cezar - Beer, Julius - Beethoven, Ludvig van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifna kostbara verk: »L’art du
facteur d’orgues», eger classiskt värde.
Bedräglig Cadens. Se Cadens.
Beer, Johan Adolf. Pensionerad som
Svensk, och äfven som Ryssk concertm.;
f. 1791; elev af Spohr; var, under
åren 1822—1834, anställd som andre
concertm, vid kongl. Hof-kapellet i
Stockholm; led. af Svenska musik. akad.
Beer, Cezar. Utmärkt violoncellist;
son till den förre; har varit engagerad
vid Hofkapellerna i Stockholm och
Petersburg.
Beer, Julius. Musikdilettant i
Paris, brorson till Meyerbeer; hans opera:
»Egyptens dotter» gafs 1862 i Theatre
Lyrique i Paris, med framgång.
Beethoven, Ludvig van. Det mest
geniala bland tonverldens störste
snillen; f. 7/12 1770 i Bonn. Fadren,
Churfurstlig hofsångare, sträng och kärf till
lynnet, gaf sjelf sin son den första
musikundervisningen. Redan vid åtta års
ålder väckte gossens violinspel
uppseende, och vid 12 års ålder ansågs han
som clavérvirtuos. 1792 skickade
honom Churfursten på sin bekostnad till
Wien, för att under Haydns ledning
studera compositioneri; 5 år derefter
blef Albrechtsberger hans lärare i
contrapunkten. Genom Churfurstens död
1801 förlorade B. det understöd han
städse af denne erhållit, och nu
började för honom en bana, derunder han
hade att kämpa med många
vidrigheter och motgångar. 1809 anslog
Erkehertig Rudolph samt Furstarne
Lobkowitz och Kinsky åt honom ett årligt
underhåll af 4000 Gyllen, mot vilkor,
att han skulle välja sin bostad inom
kejsarrikets stater. Till följe häraf
afslog B. den honom, under ganska goda
löneförmåner, erbjudna
kapellmästareplatsen vid kongl. Westphaliska hofvet
i Cassel, och valde Wien till sin
vistelseort, hvarest han förnämligast i
den närbelägna byn Mödling, kunde
ostörd få egna sig åt utarbetandet af
de storverk, som sedermera skulle sprida
en ny, oförgänglig glans öfver
musikverlden. Tyvärr undandrogs honom
sedermera, af obekanta skäl, denna
pension, och nu, varande utan anställning,
och tryckt af bekymmer för sitt
dagliga uppehälle, dertill under de sista
15 åren lidande af fel i hörselorganet,
som slutade med fullkomlig döfhet, dukade
hans i öfrigt starka kroppsconstitution under,
och en sjukdom i lefvern bragte honom på
dödsbädden. Han dog 27/3 1827 i Wien,
samt begrofs med stor högtidlighet på Währinger
Friedhof, der ett monument restes öfver hans
graf. I Paris och Wien slogs öfver
honom medaljer, och i hans
födelsestad restes hans staty. Redan 1822
hade Svenska musik. akad. öfversändt till
honom sitt diplom som ledamot; först det
derpå följande året blef han kallad till
Hedersledamot af »die Gesellschaft der
Musikfreunde des Österreichischen
Kaiserstaats». Beethovens tonskapelser
omfatta musikens alla grenar; öfverallt i
hans arbeten röjes det gudaborna
snillet. De former i hvilka Haydn gjöt
symphonien och quartetten, och hvilka
former Mozart begåfvade med ett
idealare innehåll, utvidgade Beethoven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
