Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bellini, Vincenzo - Bellmann, J. Arndt - Bellman, Carl Michael - Bellmann, K. G. - Bémol - Benda, Franz - Benda, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som yngling kyrkosaker och stycken för
flöjt, klarinett och piano, samt en
cantat: »Ismene». Hans operor: »Il
Pirata», »La Straniera», » Norma», »I
Puritani» etc. hafva gjort sin rund
kring Europas theatrar, och öfverallt
emottagits med förtjusning; † 1835 i
Puteaux nära Paris.
Bellmann, J. Arndt. Eloquentiæ
professor i Upsala; f. i Stockholm 1664;
Student i Upsala 1678; Phil. Mag.
1691; adjunct 1694; utnämnd till
prof. 1699 (han vistades då i Italien);
† i Stockholm 1709; känd som
skicklig amatör på flera instrumenter, och
äfven som god sångare, i hvilken
egenskap han, före och under sina första
studentår, blef antagen vid konung
Carl XI:s hofkapell med lön; spelade i
kapellet vid samma konungs kröning i
Upsala 1675, han var då 11 år;
måste i flera år lifnära sig med sin
musik; erhöll vid akademien ett kongl,
musikaliskt stipendium (B. L. ö. N. S. M.).
Bellman, Carl Michael. Skald;
sonson till den förre; f. 1740;
Secreterare vid nummerlotteriet 1775; erhöll
sedermera Hofsecreteraretitel; † i
Stockholm 1795. Hans första arbeten voro
öfversättningar af några religiösa
skrifter. Odödliga äro hans vittra arbeten
»Fredmans epistlar och sånger» m. fl.
poemer af hufvudsakligen skämtsamt
innehåll. Lycklig improvisatör vid
luthan, hänförde han genom sina
snillrika, humoristiska, natur och folklifvet
troget målande inspirationer. Stundom
tog han till sina dikter musik af egen
comp.; oftast lånade han dock, med
Kraus’ biträde, melodierna till sina
sånger dels ur kända operor, dels ur
några andliga sångsamlingar, och dels ur
folkvisans, marschens eller dansens
område. « Sättet af användningen» säger
Atterbom i sina Svenska Siare och
Skalder, »förvandlade lånen till
originaler».
Bellmann, K. G. Orgelnist i
Schleswig; f. 1772 i Niederlausitz; †
derstädes 1862; erhöll 1833,
förencomponerad »Weihnachts-Cantate», Diplom
som led. af Svenska musik. akad. Comp.
komiska operetter; cantater, samt
bland andra sånger, melodien till den
kända sången: »Schleswig-Holstein,
meerumsehlungen».
Bémol. Fransk benämning på
sänkningstecknet (♭), eller på
tilläggsstafvelsen »ess» hos oss. T. ex.: La
bémol = Ass.
Benda, Franz. Violinvirtuos och
tonsättare; f. 1709 i Böhmen; elev af
Graun och Quanz; efterträdde Graun
som kapellmästare vid kongl. kapellet
i Berlin; † i Postdam 1786; comp.
violinconcerter; etuder ete.
Benda, Georg. Concertmästare i
Berlin f. 1721; kapellmästare i Gotha 1748;
componerade här melodramerna
»Ariadne auf Naxos» och »Medea» (den
förre gifven i Stockholm 1785); tog
afsked från sin anställning i Gotha, och
begaf sig till Hamburg, der han blef
musikdirektör vid Schröderska
theatern; † 1795 i Köstritz. Förföll vid
slutet af sin lefnad i svårmod, och
synes förlorat hågen för musik, att döma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
